Mobil dokumenterar en kaffeolycka som spids via sociala medier.

Sociala medier

Continue

Att nätet kopplar ihop datorer med varandra är självklart – men här berättar vi hur människorna framför skärmarna möts. Ända sedan det första mejlet skickades har vi gjort allt för att komma varandra närmare online. Häng med på en digital resa bland vänskap, skratt och revolutioner på Lunarstorm, Twitter, Facebook och andra sociala medier.

1971

Mejllistorna gör att vi kan kontakta flera personer – samtidigt

Redan när mejlen uppfanns insåg många att det gick att skriva in flera adresser efter varandra, för att skicka meddelandet till flera personer samtidigt. Upptäckten var ett första trevande steg mot de sociala medierna.

Snart finns även mejlinglistor. De populäraste på Arpanet heter "human-nets" (interaktion mellan människor och nätverk), "network-hackers" (programmering), "issues.sf-lovers" (om science-fiction-böcker) och "wine-tasters" (vinprovning). Och de fungerar genom det första mejlprogrammet SNDMSG.

Mejllistor, eller sändlistor, som de också kallas är mejl som skickas ut till prenumeranter på listan. På dessa skickar man bara ett mejl till en adress, så sprids det till alla användare. Allas mejl går alltså ut till alla, varje gång, vilket kan bidra till att ens mejlkonto flödar över.

Usenet är en förfinad, och välkomnad, variant av mejllistorna, där en särskild klient används för att organisera flödet av ny information. Faktum är att det är mejllistorna som inspirerar Jim Ellis och Tom Truscott att skapa Usenet, så att även personer utan tillgång till Arpanet kan diskutera med varandra.

Efter www:s entré blir Mailchimp, Yahoo groups och Google grupper (som sedermera tar över Usenets databas) populära tjänster. Innan de sociala nätverken och olika webbforum tar över.

1978

Ett svenskt socialt nätverk startas – det revolutionerande KOM-systemet

1978 kan för första gången hundratals svenskar, både forskare och privatpersoner, koppla upp sig mot en dator och skriva till varandra i så kallade "möten". KOM-systemet, ett tidigt socialt nätverk är fött.

KOM-systemet är inte först, utan är tänkt att bygga på det amerikanska systemet Forum Planet (läs mer om Murray Turoffs revolutionerande system här). Men det fungerar dåligt, så projektledaren Jacob Palme och programmeraren Torgny Tholerus utvecklar en egen variant.

De gör de på uppdrag av Försvarets forskningsanstalt. KOM är tänkt att underlätta internkommunikation när en avdelning av kontoret ska flytta till en annan del av landet, men blir snabbt mer av en social knytpunkt för datorintresserade där allt från datorstandarder till jämställdhet och kärnkraft diskuterades.

Så här kunde det se ut, när debatten drog fram i KOM-systemet.

KOM-systemet kopplas ihop med Arpanet

1982 kopplas KOM-systemet ihop med Arpanet (det som kommer att bli internet), vilket gör att svenska användare nu kan ge sig in i debatter i amerikanska mejlinglistor. Någon full tillgång till nätet är det dock inte tal om.

Riktigt berömt blir systemet först i samband med en skandal. Användaren och forskaren Eskil Block hävdar i ett inlägg att regissören Maj Wechselmann är sovjetisk spion. När hon får veta det via omvägar stämmer hon Eskil Block som döms för förtal. När systemet når sin höjdpunkt 1987 har det cirka 2 000 användare.

Webben slår ut KOM-systemet

Under början av 1990-talet utvecklas två nya varianter av KOM-systemet. Först SuperKOM och sedan KOM95, med ett grafiskt gränssnitt. Men då är systemet passé. Webben har slagit igenom på bred front.

Torgny Tholerus, som programmerade och underhöll KOM-systemet, är ändå nöjd med hur saker utvecklar sig.

– Jag har aldrig varit intresserad av att tjäna pengar. Jag vill förbättra världen genom att skapa kommunikation mellan människorna. Därför är jag bara glad att Facebook har kommit. När jag började jobba kommunicerade man bara inom smågrupper, som familjen eller arbetsplatsen. Nu är det hela världen.

Se vår långa intervjun med Torgny Tholerus, som programmerade och underhöll KOM-systemet, nedan.

Se vår långa intervju med Jacob Palme nedan:

Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från V Schalin. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1979

Usenet utvecklar mejllistorna – diskussionerna når utanför Arpanet

Studenterna Jim Ellis och Tom Truscott på Duke University känner ett behov av att diskutera. Och inte med varandra, utan med folk på grannuniversitetet University of North Carolina.

Inspirerade av mejllistornas framfart på Arpanet skapar de Usenet, som består av ett nät av nyhetsservrar som skickar meddelanden mellan sig. Inom ett år är femtio olika universitet och arbetsplatser ihopkopplade. Det finns ingen central server (som hos BBS:erna). Till skillnad från diskussionsforum blir diskussionerna här mer djupgående, då även längre artiklar enkelt kan sorteras i diskussionens trådsystem. Vem som helst kan skriva och man behöver inte registrera sig först.

Till en början är systemet skilt från internet (som då heter Arpanet), men kommer under 80- och 90-talet att bli en viktig plats för den som vill diskutera nästan vad som helst. Ämnena är strukturerade efter nationalitet, område och nisch, till exempel se.spel.schack (som samlar svenska schackspelare). När webben startade minskade Usenets betydelse och många spår att tjänsten skulle dö ut. Fram tills Google köper upp arkivet och skapar Google Grupper.

På 2010-talet har Usenet använts för fildelning.

Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från Mats Ormhed och Karin Granström. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1980

Det här är BBS – nätet innan webben

Innan webben finns de elektroniska anslagstavlorna. Du använder telefonen, slår ett nummer och så kopplas du upp mot en annan dator. Plötsligt kan du kommunicera med andra personer som ringt upp samma databas. Men bara en åt gången får plats, såvida inte datorn har fler telefonnummer.

Legend of the Red Dragon släpptes 1989 och var ett av de absolut populäraste BBS-spelen. Till höger: Skärmdump på DOSCIM som användes till CompuServe, den första kommersiella amerikanska onlinetjänsten.

Listor med BBS-nummer spreds i datortidningar. Ibland fanns det restriktioner, så som att numren endast var åtkomliga på nattetid. Foto: http://bit.ly/1eaJxUp

Lätt förenklat är en BBS (bulletin board system) ett community där du kan diskutera med andra, skicka internmeddelanden och ladda hem filer.

Några foton finns det inte plats för, men med hjälp av ANSI-grafik (lite som text-tv) går det att åstadkomma hyfsat avancerade bilder ändå. Om du som läser det här sitter på en gammal ANSI-grafik, posta gärna i kommentarsfältet!

Den första BBS:en heter CBBS (computerised bulletin board system), läggs upp 1978 och har sin bas i Chicago. I takt med att fler personer får tillgång till egna datorer (i synnerhet Amiga) och modem blir BBS:erna fler även i Sverige.

ABC-klubben får BBS

1980 bildas ABC-klubben (döpt efter en datormodell från Luxor) som en mötesplats på KTH och får en egen BBS. ABC-klubbens BBS är det första svenska ideella forumet som man kommer åt med modem.

Fidonet kopplar ihop världen

På åttiotalet och fram till webbens genombrott blir BBS:er som Permobas, QZ-Kom, TP44 och Computext tongivande, och utöver dem startas hundratals andra av svenska privatpersoner, många av dem anslutna till det gemensamma nätverket FidoNet. För många användare blir de elektroniska anslagstavlorna ett sätt att lära känna personer från andra delar av landet – och världen.

Genom att BBS:erna ringde varandra i ett intrikat hierarkiskt system kunde meddelanden färdas från en BBS till vilken annan BBS som helst. Det kunde dock ta dagar, ja till och med veckor, innan meddelandet kom fram. Allt beroende på hur många "hopp" meddelandet skulle göra innan det nådde sin destination.

BBS-lagen

BBS:erna ger även upphov till BBS-lagen, alltså lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, som kommer till efter ett bråk där en journalist antyds vara KGB-agent. Skribenten döms till böter, men samtidigt regleras vem som ansvarar för det som skrivs på forum på nätet. Den innebär bland annat att den som ansvarar över ett forum ska hålla koll på innehållet regelbundet.

Se Internetmuseums film om BBS:er

2017 gjorde Internmuseum en kortfilm om svenska BBS:er i samarbete med filmaren Simon Klose. Se filmen och möt några av den svenska BBS-scenens entusiaster:


Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från Edmund England. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1980

ABC-klubben startar en egen BBS

ABC-klubben är en datorförening som startar en BBS. Det är det första svenska ideella forumet som man kommer åt med modem.

ABC 80 dator

Den bildas 1980 och samma år startar man också en BBS, det vill säga en bulletin board system eller ett diskussionsforum. ABC-klubbens BBS är det första svenska ideella forumet som man kommer åt med modem.

Både klubben och forumen är fortfarande aktiva, och finns på abc.se (men man måste förstås vara medlem). Luxors ABC-datorer används förstås inte längre, men namnet är kvar. Medlemmarna får numera använda alla slags datorer.

ABC-klubben tar plats i historieböckerna även genom att i slutet av 1994 erbjuda nätförbindelse via modem. Därmed blev man en av Sveriges första internetleverantörer.

1985

Communityt The Well drar igång och diskussionerna pågår ännu

Namnet är The Whole Earth 'Lectronic Link, förkortat till The Well. Det är ett av världens äldsta ännu aktiva sociala nätverk.

Tidningen Wired omslag 1997

The Well är ett diskussionsforum, en BBS, som startas i USA i mars 1985. När webben introduceras i början av 90-talet omvandlas forumet till en webbversion, som fortfarande är aktiv.

Att just The Well blir uppmärksammat och ihågkommet hänger bland annat ihop med att journalister och andra opinionsbildare tidigt börjar använda communityt, och sedan skriver om sina erfarenheter. En viktig del i framgången är att alla här heter sina riktiga namn, precis som på Facebook två decennier senare.

Tidningen Wired har kallat The Well för "världens mest inflytelserika nätgemenskap". I artikeln beskrivs platsen som myllrande av kreativa och genomtänkta inlägg, där folk har genuint intresse av varandra. Och många försöker efteråt efterlikna den kreativa atmosfär som råder på The Well.
Det har däremot aldrig varit det mest välbesökta nätverket. 1986 har BBS:en 2000 medlemmar.

I dag ägs The Well av ett konsortium av användare.

1988

IRC bryter mark för chattandet

IRC, Internet relay chat, skapas av finske Jarkko Oikarinen i augusti 1988 på BBS:sen OuluBox.

Nu kan man diskutera digitalt med massor av folk via olika kanaler som delas in under hashtaggar, som #fotboll, och kanalens operatörer förses med ett snabel-a framför sitt namn, som @internetmuseum, indelningar som kommer att bli normsättande. Man kan också konversera i enrum via privata meddelande. Det går också att dela filer via IRC.

En av de mest populära klienterna för chatten kommer att bli mIRC för Windows som skrivs av Khaled Mardam-Bey. Den lanseras 1995.

IRC blir en del av den svenska populärkulturen när artisten Basshunter skapar låten "Boten Anna", som handlar om en chattkanal där en bot som heter Anna installeras. Tror han. I själva verket är det en verklig person. Bot är en förkortning av robot och är en automatiserad operatör på chattsystemet.

Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Fredric Öslöf, Jenny Modée och Matilda Karlsson. Tack! Saknar du något på Internetmuseum? Tipsa oss här.

1989

Fidonet gör det smidigt att BBS:a

"Fidonet är alternativet för dig som är trött på 'newsgroups' och 'stökiga mailinglistor'. Fidonet är ljuset på andra sidan av internettunneln."

Fidonet BBS

Så introduceras besökarna till svenska Fidonet, som beskrivs som ett "mycket enkelt men ändå mycket stort och trevligt sätt att träffa människor på". Och det är precis det som är poängen.

Redan 1984 startas det internationella datornätverket av Bostonbaserade Tom Jennings, med hjälp av BBS-programmet Fido. Med Fidonet kopplas flera BBS:er ihop, och gör det möjligt att skicka mejl mellan varandra, fildela och delta i publika konferenser. Som störst är det, inte helt förvånande, i mitten av 90-talet innan webben slår igenom på bred front.

Genom Fidonet behöver användarna inte heller ligga uppkopplade mot BBS:er i flera timmar. Till skillnad mot webben är Fidonet tillverkat för att minimera kostnaderna för användarna, och ett skickat mejl via nätverket kan därför ta flera dagar att nå sin mottagare. Alla som är med i Fidonet måste också ta emot och vidare­befordra med­delanden från andra medlemmar minst en timme varje dag.

Utomlands används systemet fortfarande på platser där internet inte är utbyggt.

Ett textarkiv med svenska diskussioner från 1989 finns fortfarande sparat.


Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från Ulf Hedlund och Christian Stödberg. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1992

Posten startar tidningen OSA – som slås ut av nätet

Det är som ett community i pappersformat, med mycket långsamma diskussioner. Du får vänta till nästa nummer för att, eventuellt, få reaktioner på vad du skrivit.

En penna ligger på ett skrivblock, bredvid ligger korken.
Foto av Aaron Burden 

1992 startar Posten en ungdomstidning som heter OSA (om svar anhålles). Idén är enkel. Tidningen ska bestå av insändare och allmänt klotter. Och målsättningen är att "bevara det skrivna ordet och vara ett åsiktsorgan för unga människor". Tidningen delas ut gratis i skolor och i klädbutiker, och är populär i skolkorridorerna.

Men 1999 lägger Posten ner tidningen. Anledningen? Internet. Insändare i pappersformat är inte lika spännande längre.

"OSA har fungerat jättebra. Men vi måste titta på hur vi bäst kan kommunicera med ungdomar och vi vill göra något som känns nytt för vår målgrupp", förklarar Helga Baago, då presschef på Posten, till Dagens Nyheter.

OSA är själva med i den utvecklingen, då tidningens hemsida (på adressen postnet.se/osa) har en chatt som är mycket välbesökt och av vissa användare i efterhand beskrivs som "legendarisk".


Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Angelica Svärd. Tack! Saknar du något på Internetmuseum? Tipsa oss här.

1995

Alla tjattrar på Aftonbladet chat

1994 lanserar Aftonbladet webbplatsen aftonbladet.se. Året efter startar Aftonbladet också en chattfunktion.

1997 har Aftonbladet.se 100 000 besökare varje dag. Året därpå har det redan fördubblats. Hur många av besökarna som chattar är dock oklart, men vid tillfället är det här det säkraste sättet att träffa folk du inte redan känner.

"Inställningen var från starten att går det att göra på nätet så testar vi. Vi ville ha en chatt för att låta folk möta kändisar och experter, och så tänkte vi att man ju kunde låta folk prata med varandra också. Det blev väl mottaget, och då behöll vi det helt enkelt", berättar dåvarande redaktionella utvecklingshefen Marianne Schvarcz i en intervju med Dagens Industri.

För att hålla en hygglig nivå på samtalet inför Aftonbladet chattvärdar, som fungerar som väktare inne på chatten, och kan slänga ut folk som inte sköter sig. Men det blir ändå fort stökigt.

Chatten är öppen till 2007, då den stänger för sommarlov, men sedan aldrig kommer tillbaka.

Här kan du se hur Aftonbladet.se såg ut 1996.

1995

Expressens Stingnet lockar unga

StingNet heter Expressens egna forum på internet. Det är inte webbaserat utan kräver att du först laddar ner ett program, som du loggar in på efter att ha ringt upp det via modem.

StingNet

Diskett med Stingnet Expressen

Disketten du behöver.

Stingnet är en BBS kvällstidningen Expressen startar den 8 januari 1995.

Så här presenteras tjänsten på sajten: "Sting Net är Expressens BBS för ungdomar. BBS betyder Bulletin Boards System och kan översättas till "Elektronisk Anslagstavla", dvs ett åsiktsforum där man träffar och kommunicerar med andra människor. StingNet är gratis!! Du betalar bara telefonsamtalet när du är uppkopplad."

Med programmet kan man diskutera på tjänstens nära 200 "konferenser", du kan också hämta och skicka vidare speldemos och program. Filerna kontrolleras innan de delas vidare. Och så kan man kommuniceras med andra användare, antingen direkt eller via chattar som "Snackbaren" och "Chatterian".

StingNet lever vidare till oktober 1997, då tjänsten stängs ner.

Nostalgisk? Lyssna på ljudeffekter från Stingnet:


Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Brainchild. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1996

Lunarstorm blir ett av världens första webbcommunity

1996 startar communityt StajlPlejs, som några år senare byter namn till Lunarstorm och som blir Sveriges första och största mötesplats online – en orange och turkos sajt där nästan alla Sveriges ungdomar hänger och umgås i ett antal år.

Lunarstorm hemsida

Stajl Plejs har som mest 40 000 användare, men servern som allt bor på överhettar på somrarna och brinner till och med upp en gång.

Stajl Plejs

Stajl Plejs. Bild från https://rickard.eriksson.vip/lunarstorm/

Dåtidens Facebook

År 2000 blir Stajl Plejs i stället, efter lite investeringar och ny teknik, till Lunarstorm – en orange och turkos sajt där nästan alla Sveriges ungdomar hänger och umgås i ett antal år. Man skulle kunna säga att det är sin tids Facebook. Medelåldern bland användarna på Lunarstorm är 18,3 år.

Till en början finansierades Lunarstorm främst av banners och andra reklamkampanjer. Detta utvecklas senare till att i högre grad omfatta betal-sms och olika affärssamarbeten. Till exempel tog Lunarstorm fram ett eget kontankort som hette "Vrål" och under 2002 lanserades "Kolla" med vilket Lunarstorm kunde användas via mobiltelefonen.

Varför hette det Lunarstorm?

Namnet Lunarstorm är Rickard Erikssons dåvarande flickväns namn på StajlPlejs.

Gästboken gör succé

På Lunarstorm kunde man besöka andra användares profiler och där lämna en hälsning till dem i den så kallade Gästboken där även användarens andra vänner kunde se vad som skrevs.

Så här skriver Lunarstorms skapare Rickard Eriksson på sin minnessida för Lunarstorm:

"Jag lanserade Gästboken, som blev ett slags semi-publikt sätt att kommunicera. Alla kunde se vad folk skrev i en väns gästbok, och kunde haka på. Och varför jag skriver "semi-publik" är för att det i allmänhet var vänkretsen som spanade in sina vänners gästböcker, inte hela världen. Gästboken kom att bli det i särklass mest populära sättet att kommunicera på LunarStorm, och notifieringsikonen med de stampande fötterna fick hjärtat att bulta en extra gång."

Så här såg Gästboken ut:
Lunarstorms gästbok

Som mest har Lunarstorm 1,2 miljoner medlemmar

Lunarstorm är länge störst – som mest har man ungefär 1,2 miljoner medlemmar, och runt en halv miljon unika besökare i veckan – men börjar långsamt tappa mark och läggs till slut ner 2011. 2016 startar sidan på nytt i en nostalgiversion.

Här berättar Lunarstorms skapare Rickard Ericsson själv om tiden då det begav sig:

• Lyssna också på Internetmuseums podd med Rickard Ericsson och Skunks grundare Andreas Harnemo.
• Se även tidslinjepunkten om Skunk och vår utställning om sociala medier.


Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från Oskar Jalkevik. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

1996

Hångelguiden blir ett lite tuffare alternativ

Redan 1998 startar Jonas Frost och Leif Carlsson sajten Hångelguiden, som ett experiment och sidoprojekt. Sajten blir snabbt populär.

Leif Carlsson, som är Jonas Frosts chef på intranätsbyggande företaget Dimac i Helsingborg, är inte helt nöjd. Servrarna går ner gång efter annan. Därför säljs sajten till några investerare i Stockholm som byter namn på communityt till det lite mindre ögonbrynshöjande Playahead.

Succén uteblir, företaget likvideras och 2001 köper Leif Carlsson och Jonas Frost tillbaka sajten.

Nu går det bättre. En expansion inleds och sajten öppnas även i Danmark och Finland. Ungdomar mellan 14 och 25 år är målgruppen, och de flesta väljer att besöka communityt för att det upplevs som lite mindre glättigt än Lunarstorm.

2007 är Playahead Sveriges näst största community, efter just Lunarstorm, och har 530 000 medlemmar. MTG går in som ny ägare, och betalar 102 miljoner kronor för besväret. Playahead har under de första nio månaderna 2006 gjort en rörelsevinst på 6,4 miljoner kronor.

Tre år senare läggs sajten ner. Anledningen? Ungdomarna har flyttat till Facebook och Myspace istället.


Ovan: En hyllningslåt till Playahead, som också visar hur det ser ut inne på communityt.

1998

Pratbubblorna regerar på Dobedo-ön

Dobedo är en oupptäckt ö som upptäckts av en professor i luftballong. Det är upptakten till "sagan" som svenska webbanvändare kan kliva in i 1998.

Dobedo community

Dobedo community

Dobedos startsida 1999.

Den första versionen av Dobedo är i 2D, men lagom till den andra versionen kan användaren vandra runt på ön i 3D. Användarna får själva fortsätta sagan genom att vandra runt på ön. Alla användare har varsin avatar och genom att röra sig i olika "rum" kan de träffa varandra och kommunicera med pratbubblor. Bland specialeffekterna finns att vissa användare har förmågan att "zappa" använda användare, som då blir tysta. Tillväxten är snabb och snart når sajten utanför Sveriges gränser.

En KTH-studie som görs om sajtens användning konstaterar:
"Den grafiska formgivningen verkar bidra kraftigt till DoBeDos popularitet. Grafiska chattar uppges av några användare vara roligare och mer personliga än textbaserade chattar."

Sajten lanseras när IT-bubblan växer i kraftig fart. Projektet drivs av företaget Bedoo AB, som bland annat är finansierat av Investor, som går in med 52 miljoner kronor. Den ena intäktskällan är annonser. 2001 går företaget i konkurs.

Kuriosa: Fredrik Wikingsson (från Filip & Fredrik) jobbar under en period på sajten.


Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Robert Bhatt.

1998

Skunk.nu riktar bara in sig mot vissa – men blir landets största community

1998 startar Andreas Harnemo Skunk.nu, ett community som huvudsakligen riktade in sig på de lite alternativa subkulturerna bland ungdomar.

Skunks hemsida

Våren 2010 meddelar Spray att Skunk ska läggas ner, vilket möts av protester och driften lämnas över till Skunkgruppen. I september samma år stängs dock Skunk ner, och den utlovade ersättaren har fortfarande inte öppnats.

En ny variant drar igång 2013, som försöker efterlikna hur det såg ut förr. Men 2016 leder adressen skunk.nu fram till en privat blogg.

• Läs mer till exempel i boken Skunk: de bästa texterna från skunk.nu, redigerad av Ida Säll och Caroline Ringskog Ferrada-Noli.
• Lyssna på Internetmuseums podd med Skunkskaparen Andreas Harnemo och Lunarstorms grundare Rickard Ericsson

Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Clas Älgenäs.

1999

Vilda webben samlar vuxna på jakt efter fasta och tillfälliga partners

Samtidigt som Lunarstorm och Skunk samlar yngre nätanvändare riktar Vilda webben inte sig på en lite mer rutinerad publik.

Vilda webben

En kvällstidningsartikel ger 2002 sajten ett rejält lyft. I den beskrivs hur gifta kvinnor lever dubbelliv och vänsterprasslar genom internet. Vildawebben nämns som en av sajterna som används, varpå användarantalet ökar rejält.

Grundare nekar till att det är en sexförmedlingssajt

Fast någon sexförmedlingssajt är det inte tal om, lovar grundaren Emma Sjögren Tabar som intervjuas av lokaltidningen:

"Nej, hela vår affärsidé handlar ju om att vi erbjuder en sajt som ska ha hög moral och att medlemmarna ska kunna uppföra sig ordentligt. Men sedan har vi ingen kontroll över vad medlemmarna skriver i internbreven till varandra. Men vi försöker kontrollerna att ingen medlem missköter sig genom att bland annat använda för grovt språk. Det har hänt att vi 'skickat ut' medlemmar som inte följer reglerna."

Vilda Webben finns kvar fram till 2019 då sajten försvinner från webben.


Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Tuva Skogsmo. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

2000

Flashback startar ett forum – blir en av Sveriges största webbplatser

Flashback är ett diskussionsforum med knappt en miljon medlemmar som skriver mer än femtontusen inlägg varje dag. Det har ungefär två miljoner besökare i veckan.

Internetmuseums Måns Jonasson pratar om internet anno 2008 med Emma Knyckare, Ina Lundström och Scroll-Mia i den omåttligt populära podden Flashback 4-evers julkalender! Lyssna på avsnittet här:

Från början är Flashback en punktidning, som efter ungefär tio år också blir en hemsida, 1995. Här kan du se hur det såg ut då:

Flashback 1995
I en tid före sökmotorer bygger Flashback upp ett stort länkarkiv och hjälper sina läsare att hitta udda och "moraliskt tvivelaktiga" webbplatser. Under några år finns det även en IRC-kanal och olika mejlinglistor.

Öppna diskussionsforum med i det närmsta total yttrandefrihet

År 2000 uppstår forumet ungefär så som det ser ut i dag med öppna diskussionsforum i stället för som tidigare – slutna grupper för medlemmar. Här diskuteras allt från husdjur och familjeliv till vetenskap, vapen och politik.
Diskussionerna kan ibland vara kontroversiella och innehålla både skvaller om kändisar, främlingsfientliga åsikter och diskussioner om droger. En dom 2002 innebär att driften flyttas utomlands för att slippa hårda krav på moderering.

Flashback får både ris och ros

Flashbacks höga tolerans för avvikande åsikter och hållningen till yttrandefrihet har ofta lett till debatt i traditionella medier. En uppmärksammad händelse på forumet var när en 21-årig man tog sitt liv i oktober 2010. I en egen tråd på Flashback beskrev mannen sina förberedelser och filmade sitt eget självmord till allmän beskådan – påhejad av vissa samtidigt som andra försökte övertala honom att inte göra det. Flashback kritiserades för att tråden inte stängdes ner tidigare och det råa klimatet i kommentarsfälten.

Samtidigt har till exempel en tråd på Flashback som avslöjat att ett antal av naturfotografen Terje Hellesøs bilder var förfalskade nominerats till det journalistiska priset Guldspaden och även belönats med Sveriges radios pris Årets Medieorm. Det var även på Flashback som uppgifter om de senare mycket uppmärksammade våldtäkterna i Bjästa först publicerades.

Podden Flashback Forever tar Sverige med storm

2020 blir podden Flashback Forever en av Sveriges mest lyssnade poddar, och några år senare hamnar den dessutom på andra plats när svenskarna får lista sina favoritpoddar i rapporten Svenskarna och internet 2023. I podden går komikerna Ina Lundström och Emma Knyckare tillsammans med anonyma "Scroll-Mia" igenom Flashbacks myllrande trådar och diskuterar diverse obskyra och udda fynd. Givetvis har podden även fått en egen Flashback-tråd.

2002

På Helgon samlas synthare, gothare och andra alternativa personer

2002 startar Helgon som ett community för människor med alternativa kläd- och musikstilar som synthare, gothare, hårdrockare, punkare och andra närliggande stilar. Helgon påminner mycket om andra communityn, men just med denna speciella nisch av "alternativa människor".

helgon.net hemsida inloggning

Åldersgruppen man siktar in sig på är tonåringar upp till 40-åringar. Helgon påminner mycket om andra communityn, men just med denna speciella nisch av "alternativa människor".

Här finns till exempel en presentationssida, gästbok, internmejl och galleri för egna bilder. Att spionera på andras profilsidor går inte – varje profil har nämligen en egen besöksräknare där man som innehavare kan gå in och kolla vem som varit inne och tittat. Besöksräknaren skapar också status – ju fler besök man har desto bättre.

Communityt har också en gemensam chattfunktion – Klotterplanket – och ett forum med ämnesspecifika rum där användarna kan diskutera allt möjligt som musik, relationer, religion och politik. Här bedrivs också flitig kommers i köp- och säljrummen där lackbyxor, platåskor och fluffiga benvärmare finner nya ägare. 

I dag är Helgon långt ifrån ett lika populärt tillhåll som det var under 2000-talets första decennium men finns fortfarande kvar.

Den här tidslinjepunkten har kommit till efter tips från Matilda Berggren. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

2003

Second Life får oss att chatta i 3D

Hittills har vi bara kommunicerat med varandra över nätet via text. Men nu tillförs en ny dimension när en alternativ värld erbjuds: Second Life.

"Carl Bildt" klipper bandet till Sveriges ambassad.

2003 startar alltså Second Life, som är ett tredimensionellt chattrum med olika platser att besöka. En värld där man kan gå runt och träffa andra personer. Karaktären kallas för avatar och ditt utseende får du dessutom bestämma helt själv.

Det kostar inga pengar att delta i det sociala livet, däremot får du betala extra om du också vill ha prylar, köpa tjänster eller skaffa en egen bit virtuell landplätt.

2007 öppnar Sverige en ambassad i Second Life. Utrikesminister Carl Bildt klipper bandet med hjälp av sin avatar inne i den virtuella världen. Något som framförallt blir en pr-succé med tusentals pressklipp, snarare än att ambassaden faktiskt används. Samma år peakar också det svenska intresset för 3D-chatten. 2009 uppför Malmö stad en byggnad i Second Life, men pengarna som satsats bedöms som bortkastade.

Programmet används dock fortfarande och har knappt en miljon användare.


Den här tidslinjepunkten har gjorts efter ett tips från Johan Ronström. Tack! Saknar du något på Internetmuseum, tipsa oss här.

2003

Myspace lockar till sig "alla" – men blir till sist omkört av Facebook

Det är på Myspace det händer. Mellan 2005 och 2008 är sajten världens största sociala nätverk, och i USA är det i juni 2006 den mest besökta hemsidan.

Redan i augusti 2003 startas tjänsten av några anställda på eUniverse (ett sajtnätverk), som i sin tur inspirerats av Friendster och vill skapa ett eget socialt nätverk. Och tjänsten blir en succé – mycket tack vare eUniverse:s 20 miljoner användare, som bland annat via nyhetsbrev lockas till Myspace.

Förutom argumentet att man samlar "alla" är Myspace också ett community för musiker, och en rad artister kommer att slå igenom tack vare miljonpubliken på nätverket. Exempelvis Lily Allen, Adele och Nicki Minaj. Det bidrar även till att svenska artister som Robyn och José Gonzalez når utanför landets gränser, utan att gå den då vanliga vägen via skivbolag och skivbutiker. Miss Li slår också igenom först på communityt. Men kanske framförallt gav det många amatörmusiker en chans att enkelt nå ut med sin musik.

I februari 2005 för Myspace-ägarna samtal med Mark Zuckerberg om att köpa nya sajten Facebook, men för att genomföra köpet krävs 75 miljoner dollar, och Myspace tackar nej. I juli samma år blir istället Myspace uppköpta, av Rupert Murdochs News Corp. Summan: 580 miljoner dollar. Men ett år senare värderas företaget till tre gånger den summan.

2007 lanseras en svensk version av Myspace. Då har sajten 500 000 registrerade svenska användare. Förhoppningen är att få fler svensk artister att lägga ut sin musik på tjänsten, som då redan börjat tappa användare till Facebook, som boomar.

I april 2008 går Facebook om i popularitet, och sedan behöver Mark Zuckerberg aldrig mer se sig över axeln. Myspace finns fortfarande kvar, bland ägarna märks bland andra Justin Timberlake.

2003

Lunarstorm startar papperstidning, men det blir bara en debut

Tidningen heter Debut och tanken är att Lunarstorms hundratusentals unga användare ska vilja köpa den. Vid tiden har sajten 2,6 miljoner unika besök i månaden.

Inspirationskälla till tidningen tv-programmet REA, där barn testar prylar. Men den här gången riktar man in sig på lite äldre barn. Även Debut har fokus på tester, och kommer i sitt första nummer bland annat att testa mp3-spelare och jackor. Tidningen rymmer även en mejlintervju med Lunarstormgrundaren Rickard Ericsson.

Enligt hemsidan ska tidningen fylla ett tomrum för den som "saknat en trovärdig ungdomstidning, vill ha en LunarStormtidning, vill ha en tidning som testar alla ungdomsprylar, drömmer om att bli publicerad, vill få sin röst och åsikt hörd, inte gillar de vanliga tjej- och killtidningarna, och saknat en tidning som står på deras sida."

Första numret trycks i 100 000 exemplar. Men försäljningen av tidningen, som kostar 29 kronor, är svag, trots marknadsföring på det berömda communityt. Den läggs ner efter första numret och det blev alltså inte mer än en debut för Debut.

2003

Hamsterpaj – community och underhållning för unga

Hamsterpaj är ett community som vänder sig till lite yngre användare. Fokus ligger på underhållning.

Bild på Hamsterpaj från hösten 2004

Hamsterpaj - tidig version av hemsidan

Den första versionen av sajten.

På Hamsterpaj erbjuds filmklipp, onlinespel, roliga bilder och en communitydel med ett öppet forum.

Vad betyder Hamsterpaj?

Namnet Hamsterpaj betyder inget särskilt, men kommer till när grundaren Johan Höglund, då 15 år gammal, ser ordet "musterapi" på en whiteboardtavla på sitt gymnasium, ett ord som efter några veckor suddats ut till "msterpaj". Resten är, ja, i alla fall en liten bit internethistoria.

Här kan du se en intervju med Hamsterpajs grundare Johan Höglund från 2006

2004 erbjuds sidan till spekulanter för 30 000 kronor, men ingen nappar. 2007 krävs istället åttasiffriga belopp. 2009 köps Hamsterpaj av Nyheter24-gruppen.

2004

Facebook startar som ett community för Harvardstudenter

19-årige Mark Zuckerberg lägger den 4 februari 2004 upp sajten The Facebook, som är ett community för Harvardstudenter. Inom en månad är mer än hälften av universitets studenter medlemmar.

Mark Zuckerberg Facebook grundare framför sin profilsida

2005 öppnas Facebook för alla

2005 byter sajten namn till Facebook och året därpå får vem som helst över 13 år registrera sig för ett konto. Succén är sedan ofattbar. För första gången slår ett community igenom där användarna använder sina riktiga namn, vilket innebär att man framförallt kommunicerar med sina vanliga vänner. Ord som "lajka" och "statusuppdatering" slår igenom på bred front.

Börsnotering 2012

För Mark Zuckerberg innebär utvecklingen både att han blir miljardär och att hans resa gestaltas i hollywoodfilmen The Social Network (dock utan hans deltagande). Han och medgrundarna nobbar också alla uppköpspropåer. Istället börsintroduceras Facebook 2012. Samma år köper man Instagram.

2014 köper Facebook meddelandeappen Whatsapp till priset 19 miljarder dollar.

Facebook öppnar serverhall i Luleå 2013

Sajtens första serverhall utanför USA ligger i Luleå. Den står klar 2013 och hanterar 800 miljoner användare. Snart räcker inte det, och ytterligare en hall byggs intill.

Facebookanvädningen i Sverige

I mars 2015 har Facebook sammanlagt 1,44 miljarder aktiva användare. Börsvärdet är 8 december samma år 298 miljarder dollar.

2015 använder 70 procent av alla svenskar Facebook, enligt undersökningen Svenskarna och internet. I åldersgruppen 16-25 år är siffran 94 procent. För de yngsta, 12-15 år, minskar däremot användandet stadigt, från 91 procent 2012 till 78 procent 2015. Andra tjänster lockar mera. 85 procent i den åldersgruppen använder Instagram, som alltså också är ägt av Facebook.

Åren som följer fortsätter Facebook att öka något i Sverige men däremot går både den dagliga användningen och engagemanget stadigt neråt. Allt färre delar eget innehåll eller kommenterar på andras.

Sex år senare, 2021, är andelen svenskar som använt Facebook det senaste året åter på ungefär 70 procent. De yngsta har dock fortsatt lämna för andra tjänster som TikTok och Snapchat medan många äldre användare tillkommit, enligt Svenskarna och internet 2021. Från hyllad till ifrågasatt.

Kritiken växer

Efterhand har kritiken mot sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet växt. Kritiken har bland annat handlat om hur sociala medier är utvecklade för att få oss att fortsätta och stanna kvar så länge som möjligt i stället för att ägna oss åt (vad som uppfattas som) mer produktiva saker.

I undersökningen Svenskarna och internet 2019 svarade till exempel 4 av 10 att tiden de lade på sociala medier inte kändes meningsfull.

Facebook och Cambridge Analytica

Facebook har också kritiserats för brist på transparens kring hur den data vi delar med oss av används och hanteras. Debatten exploderar under 2018 i och med den så kallade Cambridge Analytica-skandalen där det uppdagas att analysföretaget Cambridge Analytica i hemlighet kunnat samla in data om miljontals Facebookanvändare.

Istället för att se sociala medier som ett demokratiskt verktyg börjar allt fler i slutet av 2010-talet oroas över hur sociala medier kan användas för att kontrollera, radikalisera och manipulera människor, bland annat  genom spridande av desinformation. Kritik riktas också mot hur sociala mediers algoritmer är uppbyggda.

Statistik för Facebook i Sverige

Se aktuell statistik för svenskarnas användning av Facebook i undersökningen Svenskarna och internet.

Facebook byter namn till Meta

I oktober 2021 meddelar Facebook att moderbolaget byter namn till Meta. Namnbytet görs för att   Facebook vill skifta fokus från att enbart kopplas till sociala medier, och ge en mer mångfasetterad bild av bolaget och deras planer på att utveckla ett Metaverse.

Namnbytet kommer mitt i en kritikstorm och existentiell kris för företaget sedan en visselblåsare och tidigare anställd läckt interna dokument som bland annat avslöjat att Facebook vetat om att Instagram får unga att må dåligt.

2004

Bilddagboken låter svenskarna dela med sig av sina egna foton

Bilddagboken är ett community som, precis som det låter, fokuserar på bilder. Användare kan ladda upp och dela bilder med varandra, som organiseras utifrån datum.

Sajten skapas av Sebastian Björkelid och Joakim Grönvall som från början bara vill dela sina egna bilder, men det är så pass många som frågar efter möjligheten att göra samma sak att de börjar erbjuda tjänsten till fler.

2007 händer två stora saker – dels har det laddats upp över hundra miljoner bilder, och dels köper Lunarstorm en del av Bilddagboken.

Bilddagboken är en av sajterna som hackas samtidigt som Bloggtoppen.
2011 byter sajten namn till Dayviews.

2005

Svenskarna börjar blogga på allvar

En blogg är en slags nätdagbok. Många tidiga hemsidor innehöll kontinuerligt uppdaterade tankar och inlägg, men det var först när det kom verktyg för att enkelt publicera och organisera dem som bloggandet började ta fart.

Vem var Sveriges första bloggare?

I Sverige drog bloggarna, eller internetdagböckerna, igång runt 1995-1996. Nanok Bie var en av Sveriges första bloggare. Han startade 1996 ett community under namnet Reload som samlade de flesta tidiga svenska bloggare. 1997 lanserades tjänsten i ny version under namnet Reload.org.

Många tidiga hemsidor innehöll kontinuerligt uppdaterade tankar och inlägg, men det var först när det kom verktyg för att enkelt publicera och organisera dem som bloggandet började ta fart.

Isabella Löwengrip blir Sveriges största bloggare

Den riktiga boomen kom i mitten av 00-talet, då bland annat Isabella Löwengrip (se intervju nedan) var framträdande.

Hösten 2005 startar 14-åriga Isabella Löwengrip en blogg. Hon har läst en artikel i Aftonbladet om hur man gör, hon besöker blogg.se men det önskade användarnamnet – Godisbella – är upptaget. Tjänsten erbjuder några alternativ, varav ett är "Brunettbella". Med en lätt justering föds "Blondinbella" som ska bli ett av internetsveriges starkaste varumärken.

En stor poäng med bloggverktygen är att de inte kräver några förkunskaper av användaren. De behöver inte kunna koda själva, utan det räcker med att skriva sin text och att trycka ut den på nätet.

En av de äldsta fortfarande aktiva bloggarna är Sven Tycker till, där det första inlägget är från april 1997. Där finns idag över 6000 inlägg!

Bloggens nedgång

När sociala medier som Facebook och Twitter kommer börjar bloggarnas betydelse att minska då fler övergår till att uttrycka sig på de nya plattformarna. Även poddar ska komma att delvis ta över bloggens roll under senare delen av 2010-talet.

År 2019 uppger knappt hälften av internetanvändarna att de läser bloggar. Den dagliga läsningen har minskat över tid och färre än 1 av 10 ägnar sig åt bloggläsande på daglig basis, enligt undersökningen Svenskarna och internet.

2005

Youtube grundas – se det allra första klippet här

I februari 2005 startas en sida där vem som helst kan ladda upp ett videoklipp. Här är det allra allra första!

Ovan ser du det allra första klippet på Youtube – Me at the zoo – som laddades upp av Jawed Karim. Youtubes framgång är direkt. Bara något år efter lansering beräknas Youtube ha drygt 72 miljoner unika besökare per månad som tittar på 100 miljoner videoklipp.

Google köper Youtube

Endast ett år efter att Youtube grundats köps 2006 företaget av Google för 12 miljarder dollar. Alltsedan de tidiga åren har Youtube sedan varit en av världens mest besökta webbplatser.

Youtube är också en av de allra populäraste webbplatserna bland svenskar. 2021 uppger 8 av 10 svenska internetanvändare (8 år eller äldre) att de har använt Youtube under de senaste 12 månaderna och en dryg tredjedel har varit där dagligen.

Svenska PewDiePie blir störst på Youtube

Svenska Felix Kjellberg, mer känd som PewDiePie, har under 2010-talet en av världens snabbast växande Youtube-kanaler. Den 20 augusti 2013 blir hans kanal den mest prenumererade på Youtube någonsin med 12 miljoner prenumeranter. 2021 har antalet prenumeranter ökat till 110 miljoner vilket gör att han hamnar på en fjärdeplats totalt sett i värlen.

Clara Henry startar sin karriär på Youtube

En annan av Sveriges största Youtube-stjärnor under 2010-talet var Clara Henry. Här berättar hon om hur framgångssagan började med ett filmklipp om en viss Apotek-Arne, och om hur hon jobbar med sina filmklipp och följare:

Statistik för Youtube i Sverige

Se aktuell statistik för svenskarnas användning av Youtube i undersökningen Svenskarna och internet.

2006

Mikrobloggen Jaiku är först

Finska duon Jyri Engeström and Petteri Koponen lanserar i februari 2006 mikrobloggen Jaiku, en månad innan Twitter lanseras.

Namnet är noga valt. Inte bara anser grundarna att texterna på Jaiku påminner om japanska haikus, dessutom hintar det om det samiska sättet att berätta historier genom att jojka.

Själva lanseringen sker i juli samma år och Jaiku blir omedelbart en hit. I synnerhet bland svenska "early adopters", som tar tjänsten till sina hjärtan. De som är verksamma inom sociala medier tycker länge att Twitter är trist och "att Jaiku är både smartare, bättre och snyggare", för att citera journalisten Fredrik Wass.

Niklas Jakobsen, som skapat Nanoblogg.se, motiverar sitt val så här: "Jaiku är ju den mikroblogg som jag, och många med mig, anser vara den absolut bästa. Och detta tack vare enkelheten med att varje post går att kommentera och posten tillsammans med dess kommentarer samlas i en tråd. Det gör att det blir lättare att överskåda och lättare att komma ikapp om man missat någonting. Det är långt ifrån lika välanvänt som Twitter, men det finns en passion hos Jaikus användare som saknas på Twitter".

9 oktober 2007 köps Jaiku av Google för 100 miljoner kronor (vilket anses billigt), och Jyri och Petteri flyttar till USA. Nyheten presenteras så här på sajten:

jaiku_google.533
Men så värst upphetsande blir aldrig köpet för användarna. Twitter vinner snart slaget om mikrobloggarna, och Google lägger ner Jaiku 2011. Jyri Engeström, som det påstås att Google genomförde köpet i syfte att att rekrytera, har då redan lämnat företaget.

2006

Twitter lanseras – med 140 tecken förändras sättet vi kommunicerar på

I mars 2006 startar tre amerikaner en ny tjänst för snabba statusuppdateringar. Samma månad skrivs också den första tweeten: "just setting up my twttr".

Förändrar språkbruket

Tjänsten kommer att förändra språkbruket, även i Sverige. Ordet hashtag (ett sätt att gruppera inläggen) blir allmänt känt, liksom uttrycket följare (att prenumerera på någon annans inlägg) och användningen av @-tecknet innan ett användarnamn. Många får också vänja sig vid att begränsa sina budskap till 140 tecken, vilket kritiker menar minskar nyansrikedomen i debatten.

Twitter och amerikanska presidenter

Ändå anses tjänsten haft en stor roll såväl i den arabiska våren, där aktivister kunde kommunicera och få ut sina budskap globalt, som i det amerikanska presidentvalet 2008, där Barack Obama varit särskilt aktiv och även framgångsrik.

Twitter ska också komma att användas flitigt att Donald Trump som efterträder Barack Obama på presidentposten 2017. Han blir ökänd för sitt både kränkande och hånande twittrande om sina politiska motståndare, kvinnor och journalister.

Statistik för Twitter i Sverige

En tweet är i genomsnitt 70 tecken lång och innehåller drygt 10 ord. I mars 2015 har Twitter 288 miljoner aktiva användare, som tillsammans postar 500 miljoner tweets per dag. De flesta twitteranvändarna (80 procent) använder Twitter från mobilen. 

2018 är det 22 procent av de svenska internetanvändarna som använder Twitter enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2018. Föregående år var motsvarande siffra 25 procent. Det är de som använder Twitter "någon gång", det vill säga mer sällan än varje månad som har minskat. Störst är användningen i åldersgruppen 16-25 år.

Se aktuell statistik för svenskarnas användning av Twitter i undersökningen Svenskarna och internet.

I början skämtade man gärna om Twitter. I låten "Let me twitter dat" med Andy Milonakis twittrar han om alltifrån att duscha till att ha slut på ägg. Men redan 2009 ändrade tjänsten välkomstmeddelande från "Vad gör du?" till "Vad händer?", och blev då mer av en nyhetstjänst – perfekt anpassad för smarta telefoner.

15 år senare – första tweeten säljs för nära 25 miljoner kronor

15 år efter att den första tweeten såg dagens ljus säljer grundaren Jack Dorseys tweeten för 24,9 miljoner kronor. Världens första tweet säljs som en så kallad NFT, non-fungible token, vilket ger köparen en slags digital signatur från skaparen som visar att hen äger inlägget. Intäkterna för tweeten skänker Jack Dorsey till en välgörenhetsorganisation.

2007

Glöm alla alias, nu börjar vi heta våra riktiga namn på nätet

Våren 2007 börjar Facebook slå igenom på allvar i Sverige. Alla, såväl unga som vuxna, skaffar under några få månader konton. Och det nya med tjänsten är att vi heter som vi gör på riktigt.

Foto: JMW.

På alla tidigare sociala nätverk har användarna alltid valt egna användarnamn, vilket fört med sig att man måste känna till användarnamnet för att hitta sina vänner. Många använder därför tjänster som Skunk och Lunarstorm till att umgås med internetvänner snarare än personer man träffar i verkliga livet.

På Facebook är det annorlunda. Istället söker vi upp personer vi redan känner, med hjälp av för- och efternamn. Vad som händer på internet blir plötsligt en del av "verkligheten". Vänlistan fylls med klasskompisar, grannar och kollegor. Det du lägger ut i flödet får du därför stå för även utanför det.

De riktiga namnen beskrivs av experter som en anledning till tjänstens succé.

2015 införs en funktion för den som vill använda ett annat namn än sitt eget, men det kräver motivering.

2007

Hashtaggen införs på Twitter

23 augusti 2007 införs en ny funktion på mikrobloggen Twitter. Hashtaggen ser dagens ljus.

Eller egentligen har den redan funnits ett tag på IRC, men det är med Twitter den får bred spridning. Syftet är att alla som skriver inom ett visst ämne ska kunna organisera sina inlägg och finna andra som skriver om samma sak.

Den allra första hashtaggen blir #barcamp, när användaren Chris Messina föreslår ett sätt att på den då unga sajten kategorisera inlägg.

Screen Shot 2016-03-01 at 15.15.06
Men först i juli 2009 blir inlägg med hashtaggar länkade på Twitter. Innan dess får man använda sökmotorn för att hitta sina likasinnade.

Och snart har varenda tv-program, händelse eller event en egen hashtagg för alla att samlas under. Och fler tjänster följer efter, så som Facebook, Pinterest, Tumblr och Instagram.

För svensk del har hashtaggar som #prataomdet (om sexuella övergrepp), #decemberöverenskommelsen (i samband med den övernskommelsen) och #inteerkvinna (som svar på Sverigedemokraternas retorik kring sexuella övergrepp) fått stort genomslag och under vissa dagar helt tagit över flödet. Liksom lite mer tramsiga varianter som  #fembockerna2009, #stuffmoderaternadid och #böckersomsaknarenbokstav. Tramsigast är kanske hashtaggen #flickjox, som börjar som ett internskämt och som blir viralt.

2008

Bloggy blir en svensk mikroblogg

När finska mikrobloggen Jaiku läggs ner efter uppköpet av Google ser svenske programmeraren Jonas Lejon sin chans.

Diskussionen på Bloggy.

Efter några månaders intensiv programmering lanserar han i september 2008 tjänsten Bloggy, som till stora delar påminner om Jaiku. Twitter finns redan, men används sparsamt av svenskarna. Tanken är att personerna som lämnar Jaiku istället ska vända sig till Bloggy.

Inledningsvis är uppmärksamheten stor och Schibsted visar intresse för att köpa tjänsten. Men med tiden drar Twitter förbi och ifrån.

När Bloggy läggs ner 2015 har sammanlagt 12 625 120 inlägg formulerats på tjänsten. 90 000 konton finns registrerade. Sajten finns fortfarande kvar som ett uppslagsord i Nationalencyklopedin.

2009

Ett ord är gränsen på nanoblogg.se

2009 pratar alla om begränsningen i Twitters 140 tecken. Självklart uppstår då ett ännu mer komprimerat format: Nanobloggen.

Topplistan över ord 2009.

Adressen till sajten är nanoblogg.se och här får du bara nanoblogga ett ord i taget.

– Nanobloggen är bra för att sätta igång tankeverksamheten hos användarna - det går att få fram vad man menar med ett ord. Användare har skrivit ord som "silverfiskförakt", "tankeliberation" och "kattmatning", och man förstår precis vad de menar trots att orden egentligen inte finns, förklarar grundaren Niklas Jakobsen i en intervju med Svenska Dagbladet.

Sajten var till att börja med tänkt som ett bidrag i tävlingen 24 Hour Business Camp. Men då Niklas Jakobsen drog sig ur fick den lanseras på annat sätt.

Men någon hit blir aldrig nanobloggen, som numera kan kategoriseras in under kategorin "tjänster som aldrig slog".

Vi bygger internet: Niklas Jakobsen, Nanoblogg.se from Pelle Sten on Vimeo.

2009

Lajk-knappen införs på Facebook

9 februari 2009 förändras världen för alltid. Plötsligt kan vi med ett enkelt klick uppmuntra varandra. Lajkknappen införs.

Fast egentligen har funktionen använts tidigare, på sajten Friendsfeed. Men det är på Facebook den får konsekvenser för oss alla. Grundaren Mark Zuckerberg är egentligen skeptiskt till funktionen, som föreslås redan 2007 med namnet Awesome button, men låter sig övertygas.

Inte bara kan vi gilla varandras statusuppdateringar, i samma veva kan knappen läggas till på vilken sida som helst på nätet, som gör att det vi "gillar" plötsligt hamnar i våra flöden. Nu börjar kampen på allvar om att få synas där vi ägnar så många timmar: på Facebook.

Funktionen finns numera på så gott som alla tjänster. Instagram, Tinder, Twitter och Linkedin hör till dem. Forskare kommer att utreda vad funktionen gör med oss. Bland annat framhålls att vi helst bara delar sånt som kan uppfattas som positivt. Och reaktionerna blir viktigare än det faktiskt innehållet i vad vi vill dela med oss av. Uteblir reaktionerna kan inlägget tas bort.

24 februari 2016 utökades vår reaktionsrepertoar på Facebook med kärlek, "wow", "haha", ledsen och arg.

2009

Knytkonferensen SSWC får sociala medier-entusiaster att träffas på Tjärö

2009 odlar Kristin Heinonen och Tomas Wennström en idé om att ett antal sociala medier-entusiaster ska träffas till sommaren, dricka öl och prata om livet och nätets framtid. Det tar spinn direkt.

Tanken är från början att antalet deltagare ska få plats i en minibuss, men redan första året är 286 webbentreprenörer, bloggare, utvecklare, social media managers och medierepresentanter på plats på ön Tjärö i Blekinge skärgård. Evenemanget heter Sweden Social Web Camp, SSWC.

Omgivna av betande får och röda stugor driver de allihop en "unconference", en deltagardriven konferens där agendan bestäms på plats och där alla får delta. Senare samma år skrivs en bok om konferensen, så klart av deltagarna själva.

SSWC blir sedan ett årligt evenemang. Sedan sommaren 2013 har man dock tagit en paus.

• På SSWC:s Youtube-kanal kan du kolla in filmer från tidigare år
• DN: Internetmänniskor invaderar Blekingeö
2009

Ny teknik ger nya brott – kapade konton, näthat och "facerape"

"Ska ta en eftermiddagslur på min madrass gjord av sedlar", skriver användaren Jan Guillou på twitter. Men det är inte rätt Jan Guillou. Med sociala medier uppstår också en del nya brott.

Kontot som drivs under förespegling att det är den riktige Jan Guillou som twittrar uppmärksammas våren 2009. Själv tänker författaren inte göra något åt saken. "Jag fattar inte hur folk har tid att skriva gratis", svarar han. På riktigt, den här gången.

Mindre humoristiskt är det när bedragare kapar åt sig Facebookanvändares konton i syfte att lura deras vänner på mejluppgifter. Och det är inte bara främlingar som tar sig in på ens Facebookkonto. Ordet "facerape" myntas för fenomenet när någon glömt logga ut, varpå "vänner" skriver statusuppdateringar i den outloggades namn.

På sajten Kränkt.se beskriver en 17-åring vad som kan hända: "Det finns en väldigt jobbig sak när man går i en skola där alla har bärbara datorer. Man kan inte lämna dem en sekund utan lösenord. Om man glömmer det, så kan man räkna med konstiga startsidor, bakgrundsbilder och jobbiga facerapes".

Och enligt en undersökning av Datainspektionen från 2011 har över hälften av de svenska ungdomarna någon gång utsatts för fenomenet, som ryms under begreppet "identitetsstöld". Även det som Jan Guillou drabbades av, där ett konto startas i någon annans namn, kommer att bli olagligt.

Fler nya brott som springer ur de sociala medierna är grooming och näthat. Det startas under 10-talet flera initiativ för att hjälpa den som utsätts för hot och hat på nätet. Så som Nohate, Surfalugnt.se och Nätaktivisterna. Ungdomsverksamheten och skolan Fryshyset börjar även att "nätvandra" på olika communityn.

2010

Historien om Facebook blir film – men Mark Zuckerberg är inte nöjd

The Social Network är filmen på allas läppar 2010. Filmen handlar om hur Facebook blir till, sju år tidigare.

Filmen är regisserad av David Fincher efter manus av Aaron Sorkin. Senare på året nomineras The Social Network till en Oscar som årets film, och vinner kategorierna för bästa manus och klipp. Och på Golden globe-galan blir det fyra glober.

Men Facebookgrundaren Mark Zuckerberg, som startade tjänsten som 20-åring, är inte nöjd med hur han blir porträtterad. Inte minst då maktkampen mellan Mark och bröderna Winklevoss blir ett bärande tema i dramat, och att det hintas att Zuckerberg bara skapade tjänsten för att imponera på tjejer. Själv menar han att manuset kraftigt snedvridits, då "verkligheten inte var tillräckligt spännande".

Mark Zuckerberg får däremot lite plåster på såren när han samma år blir utsedd till "person of the year" av tidningen Time.

2010

Kampanjen #prataomdet bryter tystnaden – och förnyar journalistiken

14 december 2010 inleder journalisten Johanna Koljonen en diskussion på Twitter om hur man ska prata om de gråzoner som finns vid sexuella trakasserier.

Tweeten som startar allt.

Diskussionen bygger på misstankarna om våldtäkt mot Julian Assange, och hur kvinnorna som ska ha utsatts blivit ifrågasatte. Två dagar senare lanseras hashtaggen #prataomdet, och den blir ett forum för att sprida berättelser om just sexuella trakasserier. Johanna Koljonen författar också en krönika i Dagens Nyheter om sina egna erfarenheter.

"Jag är inte ensam. Hundratals människor har delat med sig av sina egna erfarenheter på nätet. Tiotals tidningar har hakat på. Vi finns överallt, vi som behöver prataomdet. För just mig är det viktigt att prata om självbildens och skammens nyanser. Någon annan berättar sårigt och rått om en brutal våldtäkt. En tredje om sorgen att inte vilja ha sex med sin älskade. En fjärde om sexuella trakasserier på jobbet", skriver hon.

Fler journalister och krönikörer följer efter, vilket får uppmärksamhet även utomlands, samtidigt som kvinnor och män på Twitter fortsätter att berätta vad de blivit utsatta för. Tystnaden är bruten. Efter ett tag lanseras också en egen hemsida för #prataomdet.

– Det här kommer bli ett fall som citeras i framtida studier om Twitter, jag kommer själv att göra det, konstaterar medieforskaren Anu Koivunen, på filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet till Svenska Dagbladet.

Kampanjen genom Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter belönas med stora journalistpriset för "årets förnyare". Några av texterna från Twitter ges senare ut i bokform. Och diskussionerna leder därefter vidare till teaterscenen.

En engelsspråkig hashtag, #talkaboutit, får också spridning.

2010

"Sveket" – inlägget som skakar regeringen

Valrörelsen går in i sitt absolut slutskede när ett blogginlägg plötsligt är på väg att fälla regeringen. Inlägget, med rubriken "Sveket", sprids inte främst via traditionell media – utan via Facebook.

Klamydiabrevet

Emelie Holmquist skriver den 15 september 2010 ett inlägg på sin blogg Klamydiabrevet. Hon berättar om sin sjuka mamma Annica Holmquist som blivit utförsäkrad av Försäkringskassan. Istället uppmanas hon av myndigheten att sälja sin lägenhet innan hon kan få ekonomisk hjälp.

Emelie avslutar inlägget med orden: "Det är som skojfriska personer säger, enda giltiga skälet till frånvaro är egen begravning. Det är vad Alliansen säger också. Men de skojar inte. Detta är Sverige 2010, under borgerligt styre. För mig är inte detta vilket val som helst. Det handlar inte om abstrakta plånboksfrågor eller ens rena ideologiska ståndpunkter egentligen. Det handlar om en människa och hennes rätt till värdighet."

Inlägget sprids i rasande fart i sociala medier. Det finns snart inte ett Facebookflöde som inte länkar till Emelie Holmquists text. Och då reagerar även traditionell nyhetsmedia, både i Sverige och utomlands. Bara dagar återstår till valet och statsminister Fredrik Reinfeldt, M, får i de avslutande partiledardebatterna plötsligt svara på frågor om Annica Holmquists fall, snarare än det man pratat om tidigare: jobben. De sista dagarna knappar oppositionen också in rejält på regeringen, där blogginlägget tros spela en viktig roll.

Alliansen vinner till sist valet, men lovar att förändra reglerna för utförsäkrade. Försäkringskassan ändrar sig också senare i fallet.

• Aftonbladet 2010: Annicas svåra öde är Reinfeldts mardröm
Sveriges Radio 2014: Blogginlägget som skakade valrörelsen

2010

Instagram lanseras – tar världen med storm

Selfies, barnbilder och mat. Instagram har på kort tid nått världsherravälde, och används av över tre miljoner svenskar.

Instagram logotyp

Amerikanen Kevin Systrom, 26 år, och brasilianaren Mike Krieger, 24 år, lägger den 6 oktober 2010 upp appen Instagram för nedladdning. Namnet är en mix av orden "instant" och "telegram". En månad senare har tjänsten en miljon användare – och tillväxten är massiv.

Flöden är vi vana vid sedan tidigare. Men då handlar det om text. På Instagram lägger användaren upp bilder. Med hjälp av ett filter blir fotona – och livet – lite snyggare. Semesterbilder varvas med maträtter och barn som leker. Men med hjälp av hashtags går det även att hitta globala bildströmmar inom sitt favoritområde.

9 april 2012 köps Instagram av Facebook för sju miljarder kronor. I juni 2013 lanseras video på Instagram. Samma år når ordet och det nya fenomenet selfie Svenska akademiens ordlista (egobild och självis läggs fram som användbara synonymer).

Som svar på Snapchats stora popularitet lanserar Instagram i augusti 2016 ett liknande format – Instagram stories. Samma år börjar också annonser tillåtas i appen.

Svenskarna flitiga användare

Svenskarna är flitiga användare av fotoappen. 2019 använder 61 procent av de svenska internetanvändarna Instagram och den dagliga användningen ligger på strax över 40 procent, enligt rapporten Svenskarna och internet 2019.

Flera svenskar har blivit världskändisar genom sina flöden. Yogainstruktören Rachel Brathen har nått miljontals, liksom fotografen Christoffer Collin, mer känd som "Wisslaren". Etta på svensktoppen är Zlatan Ibrahimovic.

Statistik för Snapchat i Sverige

Se aktuell statistik för svenskarnas användning av Instagram i undersökningen Svenskarna och internet.

2011

Nu kommer Snapchat och vi lär oss att snappa

Snapchat lanseras 2011 och är en meddelande-app för smarta mobiler. Snapchat gör det möjligt för användarna att skicka bilder och videor – kallade för "snaps" – till andra användare utan att de kan sparas.

Snapchat visas i mobiltelefon

Användaren väljer själv hur många sekunder bilden ska visas för mottagaren. Sedan försvinner bilden upp i tomma intet, Snapchat sparar den inte. Om bilden inte visas sparas den i trettio dagar.

Snapchat är särskilt populär bland unga och blir snabbt ett verb i form av att "snapa".

Precis som Facebook har Snapchat skakats av en fejd. Tjänsten skapas av studiekompisarna Frank Brown, Evan Spiegel och Bobby Murphy. Den senare utesluts ur företaget en tid senare, men kräver sin rätt både till pengar och ära. Efter en uppgörelse med Snapchat räknas han numera officiellt som en av grundarna.

Företaget har nobbat uppköpsförsök från både Facebook och Google och värderas i början av 2016 till 17 miljarder dollar.

Statistik för Snapchat i Sverige

Se aktuell statistik för svenskarnas användning av Snapchat i undersökningen Svenskarna och internet.

2011

Sociala medier spelar viktig roll när arabiska våren bryter ut

Sociala medier, som Facebook och Twitter, spelar en viktig roll under våren 2011, när demokratirörelsen får fäste i många arabländer.


Med hjälp av tjänsterna kommer människor i bland annat Egypten, Tunisien, Libyen och Jemen i kontakt med varandra. Olika oppositionella grupper kan nå ut, allmänheten tar genom nätet del av ett bredare informationsutbud och dessutom behövs inga uttalade ledare för att driva på folkrörelser. Under 2011 blir #egypt den mest använda hashtaggen på Twitter.

Att inlägg sociala medier orsakar revolutionen däremot inte sant. I många av länderna är internet vid tiden inte tillgängligt för alla, och en stor del av befolkningen är analfabeter. Men tjänsterna underlättar för aktivisterna. Och de är inte minst viktiga för människor i andra länder, som kan ta del av vad som händer i direktsändning – direkt från deltagarna och inte bara via media. Bland annat används den svenska tjänsten Bambuser för att livesända videos. I Syrien blockeras tjänsten.

I Egypten sker det trots att internet stängs ner av diktatorn Hosni Mubarak. Aktivister twittrar då genom att ringa vänner i utlandet som skriver och lägger ut texterna åt dem.

Försöken att avskärma omvärlden från länderna, och ländernas befolkning från omvärlden, avvärjs dock av hackare som ser till att oppositionen kan koppla upp sig och skicka ut information till omvärlden (en av hackarna är Christopher Kullenberg som utses till årets svensk av tidningen Fokus). Till exempel spammade aktivisterna egyptiska faxmaskiner med instruktioner till hur man kringgick censur. Nummer till fria modempooler spreds liksom instruktioner till kortvågsradio.


Statsvetaren Ulf Bjereld sammanfattar på sajten Ajour:

"Genom digitaliseringen och möjligheten till interaktivitet behöver ingen motståndskämpe vara orolig för att komma ensam till Tahir-torget. I detta skedet av mobiliseringen spelar politiska entreprenörer av olika slag en viktig roll. När revolten väl brutit ut spelar sociala medier en centra roll utåt, som bärare av kommunikation till omvärlden och den vägen bidragande till att öka trycket på den sittande regeringen."

Några år senare presenteras forskningsresultat kring nätanvändandet i de berörda länderna. Där konstateras att regimernas försök att filtrera internet faktiskt haft effekt. Däremot ska flitiga internetanvändare haft lägre tilltro till regeringen och varit mer politiskt aktiva.

Se en dokumentär om händelseförloppet:

2011

Google Plus ska bli "Facebookdödare"

2011 tar Google upp kampen med Facebook. Med buller och bång lanseras tjänsten Google Plus, som med hjälp av "cirklar" ska förändra vårt sätt att kommunicera med varandra.

Cirklarna är ett sätt att ta del av vad vänner delar med sig av, och du kan även följa personer som du inte känner, och du kan enkelt sortera folk efter vänner, bekanta och främlingar. Du kan alltså enkelt bestämma vad du delar med vem, men ändå använda samma tjänst. En smart funktion, tycker experterna inledningsvis, som ger höga betyg men ändå spår att konkurrensen kan bli för tuff.

Det är inte första gången sökjätten försöker att slå sig in i sociala medier-branschen. I princip är Google Plus en ny variant av mikrobloggen Google Buzz, som lanserats redan året innan utan att att ha fått särskilt många användare.

Men det går inte den här gången heller. Till sist blir tjänsten mer av ett skämt bland användarna, som (trots att 418 miljoner människor faktiskt är medlemmar i december 2015 så tillbringas de få minuter på sajten) skapar memes som denna: 

meanwhile-on-google-plus
Och inte blir det bättre när Google kräver ett Google Plus-konto för att kommentera på Youtube. Användarna gör revolt. Och svenske stjärnan PewDiePie stänger av sitt kommentarsfält.

I slutet av 2015 ändrar Google strategi för nätverket. Istället för att konkurrera med Facebook fokuserar man på att utveckla de funktioner som faktiskt används mycket: grupper (där du följer särskilda ämnen) och samlingar (som påminner om Pinterest). I oktober 2018 beslutar Google sig för att helt enkelt lägga ner Google plus, efter sju års kämpande.

Google har genom åren lanserat fler sociala medier-tjänster som, milt uttryckt, inte riktigt slagit. Med Google Latitude skulle användarna kunna visa vänner var de befann sig med hjälp av mobilen, men tjänsten levde bara 2009-2013. Google Wave skulle användas för att kommunicera och jobba i realtid över nätet, men lades ner 2012 (se en film om hur det fungerade här).

2011

Expert begår "digitalt självmord"

När de sociala medierna sprider ut sig blir det allt viktigare för konsulter och experter att bygga upp sina personliga varumärken. Men en går mot strömmen.

Morris Packer.

I samband med sociala medier-konferensen SSWC går Morris Packer, från Bonnier, mot strömmen (se videon ovan). När han sitter framför lägerelden tillsammans med gräddan inom svenska sociala medier håller han ett brandtal kring varför de personliga varumärkena är dödsdömda.

Screen Shot 2016-03-01 at 12.21.39När sju miljarder människor finns på plats i tjänsterna blir det viktigare att göra bra saker istället för att jaga följare, hävdar han. Och som en protest om detta tar han helt sonika livet av sitt digitala jag. Kontot på Twitter, med 4000 följare, och Facebooksidan försvinner ut i cyberrymden med några knapptryck.

Den sista tweeten på Morris Packers Twitterkonto blir "@morpac must die". En tweet som snabbt blir en snackis.

2012

Dark Social – besökarna väller in, men hur?

När integritetsfrågan växer i betydelse blir allt fler klick "hemliga". Begreppet dark social lanseras som namn på fenomenet.

Många nyhetssajter reagerar nu på att de får mycket trafik utan att kunna avgöra exakt varifrån klicken har utförts. Tidningen The Atlantic myntar begreppet "dark social" 2012 i en artikel där de visar att nära 57 procent av deras besökare kommer från okända platser, men sannolikt stängda sociala medier som Facebook, Messenger, mejl, sms, Whatsapp, Instagram, Snapchat och KIK.

Det handlar inte om klick på länkar i nyhetsflöden, utan om länkar som delats från person till person.

När magasinet analyserade fler sajter blir siffran 69 procent. Besök vars källa och orsak inte gick att undersöka närmare. Samtidigt som dessa alltså utgör merparten av sajternas besök.

Att få folk att vilja dela material blir nu helt avgörande för världens mediehus.

2012

Instagramkravallerna äger rum utanför Plusgymnasiet i Göteborg

18 december 2012 utbryter kravaller utanför Plusgymnasiet i Göteborg. Hundratals ungdomar vill utkräva hämnd på en person som tros ligga bakom ett kränkande Instagramkonto.

Fyrahundra ungdomar har samlats utanför Plusgymnasiet i Göteborg. De är där för att söka upp en person som misstänks ligga bakom ett anonymt Instagramkonto: gbgorroz. Stämningen är mycket hätsk. Polisen kallar in hästar, hundar, piket, ordningspolis och helikopter för att skingra folksamlingen. 27 personer omhändertas.

På kontot, som upprör ungdomarna, uppmanas användare att skicka in bilder på "orrar", slang för slampor. Därefter läggs foton ut med ofta några rader om vilka personerna påstås haft sex med. Över 200 barn hängs ut. 90 anmälningar om förtal lämnas in.

Men den tjej som går på skolan och som via Facebook hängts ut som kontos skapare är oskyldig. Istället ligger två flickor bakom, 15 och 16 år gamla. De hittas av polisen via ip-adressen till telefonen kontot administrerats genom.

2013 döms de två flickorna för grovt förtal. Påföljden blir ungdomstjänst och ungdomsvård. De får också betala 570 000 kronor i skadestånd, tillsammans med sina föräldrar.

Rektorerna i Göteborgs skolor får efter händelsen gå en kurs i sociala medier.

2015

Göran Hägglund twittrar sin avgång

Klockan 11:01 den 29 januari 2015 skriver KD:s partiledare Göran Hägglund en tweet. Innehållet: "Om ca tre minuter inleder jag en presskonferens där jag meddelar att jag kommer att lämna uppgiften som partiledare för kristdemokraterna."

Förutom att han (i skrivande stund) får 594 retweets och 726 gillamarkeringar för tilltaget har han i samma stund genomfört en historisk handling. Ingen svensk partiledare, eller makthavare över huvud taget, har tidigare valt att avgå via sociala medier. Det var ingen plötslig ingivelse, utan Hägglund hade meddelat staben och partisekreteraren dagen innan att han skulle avgå med en tweet tre minuter innan presskonferensen. När han sedan möter medieuppbådet fotograferar han dem.

"Cool av Göran Hägglund att meddela sin avgång först via Twitter", skriver den statsvetaren Ulf Bjereld på Twitter.

"Sveriges första twitteravgång!!!!!" twittrar Karin Pettersson, politisk chefredaktör på Aftonbladet.

2015

Med Periscope direktsänds våra liv

Liknande appar har funnits tidigare, så som svenska Bambuser. Men det är med Periscope som folk på allvar börjar livesända sin omgivning.

Tjänsten startas av Kayvon Beykpour och Joe Bernstein efter att ha besökt en demonstration i Istanbul och känt ett behov av att visa omvärlden hur det ser ut, snarare än att bara twittra om det. I mars 2015 läggs Periscope upp på Apple store och succén är omedelbar. Framgången är så pass stor att tjänsten redan köpts upp av Twitter, tre månader innan lansering.

Periscope låter användarna både följa sändningarna live och i efterhand, det går också att skriva kommentarer och skicka hjärtan under sändningens gång. Användningsområdena ser mycket olika ut. Allt från direktsändningar från krig i Syrien till evenemang och spontansändningar från pojk- och flickrum.

Svenska skolor har under 2016 uppmärksammat appen, efter att den börjat användas på lektionstid (se videon ovan, från TV4:s Nyhetsmorgon).

Tre personer sitter bredvid varandra och tittar på en mobil, de är utomhus.
svenskarna och internet

Aktuellt om sociala medier

Varje år släpper Internetstiftelsen en rapport som heter Svenskarna och internet. I rapporten kan du läsa allt om vilka sociala medier svenska folket använder just nu, vilka generationer som använder dem och hur ofta.