Smileyn! Antikt klotter, Bergman, Forrest Gump och Harvey Ball
Den glada figuren som oftast består av en mun och två ögon har anor ända tillbaka till antikens Turkiet men får sitt stora genombrott först på 1960-talet när en frilansande formgivare tar ett uppdrag hos ett försäkringsbolag.
Om man ska tro filmen Forrest Gump så är det han som inspirerar skapandet av smileyn men i verkligheten så har den glada figuren hittats så långt tillbaka som antiken. Nyligen så upptäckte en grupp italienska arkeologer en samling krukor i Turkiet från år 1700 f.v.t. där en av dem har vad som tycks vara en stor smileyfigur målad på den.
Smiley är enligt Svenska Akademiens Ordbok en "figur som skapas av grafiska tecken som används i e-post och sms och som t.ex. uttrycker avsändarens sinnesstämning". I SAOL kort och gott sammanfattat som en 'känsloikon', vilket känns närmare vad man oftast tänker på och talar om när man säger smiley.
I grund och botten handlar det om de båda uttryckssymbolerna: den glada "smileyn" 🙂 och det ledsna ansiktet 🙁
Slovaker och Ingmar Bergman
Den tidigast kända smiley-liknande figuren i skriven text ritas år 1635 av en slovakisk notarie för att markera sin tillfredsställelse med stadens ekonomiska situation. Smileys börjar efter det allt mer dyka upp, ofta i humoristiskt skrivande - även om många av fallen är omdiskuterade. En transkription från ett tal av Abraham Lincoln från år 1862 ser till exempel ut att innehålla en "blinkande" smiley, men det är oklart om det egentligen rör sig om ett tryckfel.
I Ingmar Bergmans film Hamnstad från 1948 så ritar den olycklige Berit en ledsen smiley på sin spegel med hjälp av sitt läppstift, men det är först 1962 som smileyn på riktigt tar sig in i populärkulturen. Det är då som radiostationen WMCA i New York lanserar en reklamkampanj där de delar ut en tröja med texten "WMCA good guys" och en stor glad figur ovanpå.
Harvey Ball skapar emojin
Den gula figuren vi idag så väl känner till som smileyn skapas emellertid året efter, 1963, av den frilansande formgivaren Harvey Ball. På tio minuter, för 45 amerikanska dollar, ritar han en gul knapp med två svarta prickar och en uppåtvänd kurva som mun. Symbolen beställs av försäkringsbolaget The State Mutual Life Assurance Company som en del i en kampanj för att få upp arbetsmoralen; den används på affischer, knappar och skyltar, och blir snart en stor hit för företaget.
Varken Harvey Ball eller försäkringsbolaget söker någon patent för symbolen så när bröderna Bernard och Murray Spain upptäcker smiley-knappen i början av 1970-talet så ser de sin chans. De kopierar figuren rakt av men lägger till texten "Have a Happy Day" under. Deras version ges copyright och redan efter första året har de tryckt upp mer än 50 miljoner knappar. Smileyn blir snabbt en ikonisk figur för flower power-rörelsen under Vietnamkriget.
En fransk journalist
I Frankrike blir år 1971 den franske journalisten Franklin Loufrin den första att registrera figuren för kommersiell användning när han börjar markera glada nyheter i tidningen France Soir med en smiley. Han söker och får år 1988 trademark för ordet "Smiley" i stora delar av världen och hans son Nicolas tjänar idag miljoner per år på licensiering av figuren genom företaget The Smiley Company.
Under den här tiden så har smileyn fått ett fotfäste i populärkulturen, från hippies på 1970-talet, Acid House-scenen i Storbritannien på 1980-talet till grungemusikerna på 1990-talet. Inte är det så konstigt att den glada figuren då även hunnit ta klivet in i den digitala eran.
