Har du förslag på svensk internethistoria som borde finnas på Internetmuseum? Kontakta oss genom att skicka ett mejl til internetmuseum@internetstiftelsen.se
Redan när mejlen uppfans insåg många att det gick att skriva in flera adresser efter varandra, för att skicka meddelandet till flera personer samtidigt. Upptäckten var ett första trevande steg mot de sociala medierna.
När Altavista lanseras i december 1995 är succén omedelbar – sökmotorn är både snabbare och ger bättre resultat än konkurrenterna. För första gången kan man söka på alla ord som finns på webbsidan, och även fraser och meningar.
Standforddoktoranderna Larry Page och Sergey Brin startar Google som en del i ett forskningsprojekt 1996. De uppfinner en algoritm för att organisera all webbens information. Tidigare sökmotorer har listat resultaten efter hur många gånger ett ord står på en sida. Det nya systemet kallas PageRank (efter Larry Page) och listar hemsidorna efter hur många som länkat till dem.
En ny ekonomi med nya regler. Det får IT-bolagen att rusa på världens börser. Men när det tar stopp är vändningen brutal. Stockholmsbörsens fall tar slut först efter 900 dagar.
It-entreprenören Andy Rubin har en vision om ett mobilt operativsystem med öppen källkod. Två år efter att han och kollegerna startat Android (som först bara ska fungera på kameror) bokar han in ett möte med Google för att undersöka intresset. Snart har Google köpt operativsystemet för 50 miljoner dollar.
När Sheryl Sandberg börjar på Facebook 2008 är hon den som tar företaget från lovande men pengablödande startup till lönsamt bolag. 2012 väljs hon som första kvinna in i Facebooks styrelse, en post hon fortfarande innehar.
Snapchat lanseras 2011 och är en meddelande-app för smarta mobiler. Snapchat gör det möjligt för användarna att skicka bilder och videor – kallade för ”snaps” – till andra användare utan att de kan sparas.
2011 tar Google upp kampen med Facebook. Med buller och bång lanseras tjänsten Google Plus, som med hjälp av "cirklar" ska förändra vårt sätt att kommunicera med varandra.
Länge heter det att inget på internet någonsin försvinner. Och så fungerar det också för resultaten på sökmotorer som Google. Fram tills EU bestämmer att medborgarna har rätten att bli glömda.
En digital hjälpreda mitt i hemmet som du när som helst kan fråga om väder och vind, tider och sportresultat. Det blir verklighet när Amazon Echo presenteras. Men det visar sig snart att även AI behöver ett mänskligt öra ibland.
Cambridge analytica-skandalen blir en vändpunkt för diskussionerna om techjättarnas inflytande. Nu riktas allt mer fokus på personlig integritet, något som får företagen att skifta fokus.
Precis som andra museer är vi beroende av tips från våra kära besökare. Har du ett tips på något som borde finnas i museet?
En länk, en bild eller en film? Eller rent av ett fysiskt objekt (t ex Jonas Birgerssons fiberpälströja från 1995)?
Berätta vad du har och varför det bör finnas med! Jag vill bidra!
