Så har våra internetvanor förändrats de senaste 20 åren

Har du någon gång reflekterat över hur mycket din internetanvändning förändrats på 20 år? I den här artikeln följer vi utvecklingen från millennieskiftet fram till idag. 

”den stora frågan för framtiden är hur långt internet kommer att sprida sig? Kommer internet att i likhet med radio och television bli en teknik för alla eller kommer en tredjedel av befolkningen att stå utanför?”

Frågorna här ovanför ställdes i förordet till Svenskarna och internet 2003. Undersökningen startades bara ett par år tidigare med syftet att följa hur svenskarnas användning av internet utvecklades. Rapporterna som släppts under 20 år är en veritabel guldgruva för den som vill förstå utveckligen.

Internets påverkan på både individ och samhälle har blivit större än vad många kunde ana för 20 år sedan.

– Jag trodde själv inte när vi började göra undersökningen att internet skulle bli så totalt genomgripande, säger Olle Findahl, pensionerad professor i medie- och kommunikationsvetenskap och den som under 16 år sammanställde och analyserade resultaten från Svenskarna och internet.

År 2000, när Svenskarna och internet gavs ut för första gången och bara några år efter att internet introducerats i Sverige, hade hälften av svenskarna tillgång till internet hemma. Andelen fortsatte sedan öka något varje år och 2018 hade i princip alla, 98 procent, internet. 

Diagram 1.1 ur Svenskarna och internet 2019. Andel av befolkningen (+16år) med tillgång till internet i hushållet.

Långsamma uppkopplingar gör att vi “väntar och väntar”

Vid millennieskiftet när Svenskarna och internet startade anslöt de flesta till internet med modem, vilket både upplevdes som krångligt och verkade dämpande på användningen. Detta eftersom man betalade minuttaxa på sitt surfande. 

– Det fanns en ganska stor tekniktröskel i början. Internetanvändning var väldigt begränsad för många under de första åren. Även om tillgången till internet steg fort ökade inte användningstiden på samma sätt, säger Olle Findahl.

Internets barnsjukdomar illustreras tydligt med diagrammet här nedanför. Många var missnöjda med hastigheten, hade ofta tekniska problem och tyckte att surfande mest innebar att man fick vänta och vänta. 

Diagram från Svenskarna och internet 2000. Missnöje med internet, andel av internetanvändarna. Uppdelade i grupper efter hur många år man använt internet.

I början fungerade internet framför allt som en informationskanal för användarna. Två av de vanligaste aktiviteterna år 2000 var att söka information om sin hobby samt att “surfa runt”.

Den låga överföringskapaciteten för modem gjorde att mediekonsumtion och underhållning var begränsad. Att visa bara ett foto kunde ta minuter, en ljudfil eller film än mer.  

De tre största förändringarna

Under de 20 år som förflutit sedan dess har internet gått från att vara något vi använder ibland till att gränsen mellan ”offline” och ”online” är på väg att helt suddas ut.

Olle Findahl pekar ut de tre största förändringarna som skett och som alla, på olika sätt, bidragit till att vi använder internet allt mer:

1. Bredbandsutbyggnaden 

2. Den mobila revolutionen 

3. Sociala medier 

Bredband gör att vi kan surfa hur mycket vi vill

Låt oss börja med bredbandet. År 2000 hade sex procent av befolkningen tillgång till bredband. Utbyggnaden gick sedan i rasande takt och växte från 2003 med ungefär 10% varje år. 

2010 hade i princip alla internetanvändare bredband och spridningen i hela befolkningen låg på 84 procent. 

Diagram från Svenskarna och internet 2010.

– Telefonmodemen var inte roliga, det blev mycket lättare att vara på internet med bredband. En tröskel försvann. De som fick bredband använde internet till fler saker och hade en mer positiv attityd till internet än modemanvändare. Det var inte hastigheten som var den stora skillnaden utan själva uppkopplingen, säger Olle Findahl.

I undersökningen kan man se att när en person gick från modem till bredband trefaldigades tiden hen tillbringade på internet. Istället för att använda internet någon gång i veckan blev vi nu dagliga användare. 2010 var två av tre svenskar dagliga användare.

Diagram från Svenskarna och internet 2010.

Genom utbyggnaden av fibernätet, som gav betydligt högre hastigheter än till exempel ADSL (bredband via telefonnätet) och kabel-tv, fick vi under 2010-talet allt snabbare uppkopplingshastigheter. 

Diagram ur Svenskarna och internet 2020. Andel av befolkningen (+16 år), Bredbandsuppkoppling hemma, år 2010-2020. Filtrerat på Fiber.

3G och Iphone visar vägen för den mobila fasen

Nästa stora steg i utvecklingen inleddes i slutet av 2000-talets första decennium. Den mobila tekniken hade nu blivit så pass bra att vi började gå från att använda internet på fasta platser till att alltid kunna ha det med oss i fickan. 3G är tekniken som gör det möjligt, Iphone produkten som gör det användarvänligt.

2009, året efter att Iphone började säljas i Sverige, fick deltagarna i Svenskarna och internet för första gången svara på om de har tillgång till mobilt bredband – 9 procent svarade ja.

Tre år senare konstaterade Olle Findahl i förordet till 2012:s rapport att Sverige nu var inne i den mobila fasen. Hälften av den svenska befolkningen använde internet i mobilen. Åren som följde fortsatte ökningen, om än inte i samma takt. 

Diagram 1.9 ur Svenskarna och internet 2018. Andel av befolkningen (+12 år) som har en smart mobil, 2011-2018. Filtrerat på smart mobil. 

Spridningen av smarta mobiler, med en brant stigande kurva under de första åren som sedan planar ut, liknar spridningskurvan för internet. Skillnaden var att utvecklingen den här gången i stället för att drivas på av tjänstemän och arbetslivets behov nu drevs fram av de unga och med ett större fokus på privatlivets behov.

Mobiliteten skapar nya tjänster och beteenden

Precis som när vi gick från uppringt internet via modem till bredband ökade både frekvensen och tiden vi la på internet kraftigt, med ungefär en timme i veckan under några år. I stället för att gå ut på webben och surfa fram till en sida eller tjänst började vi använda appar i våra mobiler.

Till exempel fick vi kartappar med GPS-funktion, träningsappar och mobilspel. Den snabba spridningen av smarta mobiler banade också väg för Mobilt bank-id. Genom att erbjuda smidig identifiering förenklade tjänsten användningen av en rad digitala tjänster och gjorde, tillsammans med betalappen Swish, att sedlar och mynt blev allt mer sällsynta i våra plånböcker.

Diagram 3.4 ur Svenskarna och internet 2019.

2012 var också året som surfplattan fick sitt genombrott, den användes nu av var femte svensk. Allra populärast blev den bland barnfamiljer och ungdomar. 

Spridningen av surfplattan gick sedan från 5 procent till 53 procent på 3 år.

Sociala medier – användargenererat innehåll och nya makthavare

Den tredje stora förändringen skedde när webben började bygga på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor. Med andra ord bloggar, sociala nätverk och användargenererat innehåll.

Ett frö såddes redan under andra halvan av 1990-talet med svenska sociala nätverk som Lunarstorm och Skunk samt tidiga bloggar. Den riktiga blogg-boomen kom sedan i mitten av 00-talet. 

I Svenskarna och internet 2009 var det 12 procent av befolkningen som uppgav att de antingen hade eller hade haft en blogg. 

Om de flesta aktiviteter online tidigare varit övervägande män som ägnat sig åt blev det nu tjejer och kvinnor som tog på sig ledartröjan och både skrev och läste bloggar i större utsträckning än män. Den här utvecklingen fortsatte hålla i sig när bloggarna senare byttes ut mot sociala medier som Facebook och Instagram.   

Facebook startades 2004, Youtube året därefter och Twitter 2006. Samtliga sajter bygger på användarnas material. 

Första gången Svenskarna och internet ställde frågor om sociala nätverk är 2007, endast ett år efter att Facebook öppnade upp för alla att gå med.

Sociala medier var ännu inte ett begrepp utan i rapporten pratades det om webbgemenskap, eller community. Drygt var tionde svensk uppgav 2007 att de var medlemmar i någon form av community, medan tre procent hade en blogg.

Bland de yngre deltagarna i undersökningen var siffrorna betydligt högre. Var tredje var medlem i ett community och 7 procent bloggade.

Åren som följde ökade användningen för varje år. 2019 använde drygt fyra av fem svenska internetanvändare sociala medier.

Diagram 7.1 ur Svenskarna och internet 2019. Andel av internetanvändarna (+12 år) som besöker sociala medier minst någon gång respektive dagligen 2010-2019

Internetanvändningen kryper nedåt i åldrarna

Fram till 2008 hade undersökningen omfattat den vuxna delen av befolkningen. Det här året gör barnen entré genom att undersökningen nu även ställer frågor till barn från 12 år och uppåt. För att fånga upp de ännu yngre barnen fick föräldrarna som deltog i undersökningen också svara på frågor om deras barns internetanvändning. 

Detta första år var i stort sett alla från nio år och uppåt internetanvändare och hälften av femåringarna har provat. Internetanvändningen kryper sedan nedåt i åldrarna. 2014 är hälften av alla tvååringar internetanvändare. I diagrammet nedan kan du se när 50 procent i en specifik åldersgrupp var internetanvändare.

Diagram ur Svenskarna och internet 2014.

Svenskarna var skeptiskt inställda till internets möjligheter att påverka demokratin

För Olle Findahls del har en av de mest intressanta sakerna med Svenskarna och internet varit möjligheten att jämföra de svenska användarna med användarna i andra länder i forskningsprojektet som samlas under namnet World Internet Project.

Det har till exempel visat att svenskarna uttryckte en betydligt större skepsis till internets möjligheter att förändra politiken och människors möjlighet att påverka.

2002 var 9 av 10 svenskar överlag skeptiska till detta. Det gällde för både de som hade och inte hade Internet.

– Det tyckte jag var intressant. Trots att fler hade tillgång här var vi till en början inte lika optimistiska. Jag tror att det i någon mån berodde på att vi redan hade en utbredd och etablerad medieanvändning och öppet samhälle, säger Olle Findahl. 

Men den skepsis och oro som gick att se i de tidiga rapporterna minskade med åren. 2008 uppgav 86 procent av Internetanvändarna att internet gjort deras liv bättre och lättare att leva. Tre av fyra kunde inte ens komma på något som blivit sämre eller mer problematiskt. 

Bland de nedsidor med internet som ändå listades handlar det om att internet tog för mycket tid. Drygt en miljon, 18 procent av användarna, klagade över att antingen de själva eller någon närstående tillbringade för mycket tid framför datorn.

Fildelningen blir en folksport bland svenskarna

En stor och infekterad debatt under de här åren kretsar kring fildelningen, som var betydligt mer utbredd i Sverige än andra länder. Två stora fildelningnstjänster – Kazaa och Pirate Bay hade båda startats av svenskar och fildelning kan under 2000-talets första tio år kan i det närmaste beskrivas som en folksport.

Ungefär en miljon svenskar uppgav 2008 att de fildelade och bland yngre män (18-25) gjorde över hälften det. Året efter tog sig det nystartade Piratpartiet hela vägen till EU-parlamentet med 7,1 procent av rösterna i EU-valet. 

Svaret fildelarna lämnade på varför de inte använde de betaltjänster som fanns tillgängliga var att de var krångliga, att utbudet var begränsat och att priset var för högt.

Endast ett år senare lanserades ytterligare en svensk innovativ tjänst som skulle komma att förändra spelplanen för musikbranschen totalt och gjorde att allt fler börjar betala för musik i digitalt format; Spotify.

Istället för att ladda ner eller köpa enskilda filer med musik till våra datorer blev nu strömmande av musik och att prenumerera på abonnemang det nya. Andelen som betalade för musik steg de kommande åren kraftigt medan de som uppgav att de fildelade minskade något:

Diagram ur Svenskarna och internet 2016. Andel av internetanvändarna (16+ år) som någon gång laddat ner musik 2007-2016.

Efter den digitala transformationen av musikbranschen stod filmbranschen på tur. I slutet av 2012 lanserades Netflix i Sverige och utvecklingen av de som betalade för någon typ av tjänst som strömmar film ökade i samma takt som kurvan för musik gjort några år tidigare.

Diagram ur Svenskarna och internet 2019. Andel av internetanvändarna (+12 år) som tittar på film/video på internet 2007-2019.

Att titta på video och tv på nätet ökade sedan under i stort sett hela 2010-talet och 2019 något som 86 procent av internetanvändarna gjorde någon gång, 36 procent varje dag. Störst var Youtube som 2019 användes av nästan 9 av 10 internetanvändare samtidigt som Netflix användes av 6 av 10.

Den digitala klyftan – ett ständigt aktuellt ämne

En av styrkorna med Svenskarna och internet menar Olle Findahl är att den hela tiden inkluderat ickeanvändarna i undersökningen. Redan i den första rapporten varnades för den digitala klyfta som höll på att skapas mellan de som använde internet och de som stod utanför.

– För många i de äldre generationerna har det varit – och är fortfarande – problematiskt och svårt att leva i ett internetsamhälle. I början spelade det inte lika stor roll eftersom allt det andra, som banker och post, fanns kvar. Men idag när man tar bort mycket av de gamla sätten att sköta sin vardag på så uppstår problem, säger Olle Findahl.

De som står utanför internet har också varit i fokus i många av Svenskarna och internets rapporter. Till exempel i rapporten från 2018

Det här året skedde dock en viktigt förändring. Tidigare hade digitalt utanförskap framför allt använts för att beskriva de som inte använde internet alls. Nu började man i undersökningen även inkludera så kallade sällananvändare eftersom även de löper risk att hamna på efterkälken när samhället digitaliseras.

En ökad skepsis mot sociala medier

De senaste åren har den positiva synen på internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet, som kanske nådde sin topp under 2010-talets första år, delvis ersatts av en skepsis och oro för vad den omfattande användningen gör med oss som människor, både som grupp och individer samt hur den data vi delar med oss av används.

En möjlig effekt av detta fanns i 2019 års rapport som för första gången visade på en liten minskning i antalet användare för Facebook, som varit det dominerande sociala mediet i över tio år.

Och kanske ännu mer intressant – aktiviteten bland de som använder Facebook har minskat stort. Allt färre gör egna statusuppdateringar, delar bilder och kommenterar på andras innehåll.

Trenden verkar gå mot att kommunikationen flyttas över till privata kanaler som Messenger och Whatsapp (som båda för övrigt är Facebookprodukter). 

Diagram 7.8 ur Svenskarna och internet 2019. Andel av Facebookanvändarna (16+ år), Uppger om de gör respektive aktivitet på Facebook. 2017-2019.

Möjligheten att jobba hemma

Slutligen några ord om vilken påverkan internet haft på arbetslivet. När internet kom pratades det mycket om hur det skulle medföra att människor skulle kunna jobba hemma och slippa pendling in till kontoren. Trafikproblemen och miljön skulle förbättras och männsikor skulle ha möjlighet att bo var det ville.

Utvecklingen på den här fronten har gått trögt. 2007 jobbade 2 procent av befolkningen hemifrån dagligen och 13 procent gjorde det ibland. Först i Svenskarna och internet 2016 uppgav över hälften av internetanvändarna att de jobbade hemifrån någon gång och drygt var tionde gjorde det dagligen.

Även om inte alla jobbar hemifrån har internet medfört att privat- och arbetsliv allt mer flyter ihop. De flesta kollar till exempel mejlen på semestern och Facebook när de arbetar.

När den här artikeln skrivs i november 2020 står det klart att den pågående coronapandemin påskyndat utvecklingen av hemarbete och studier rejält.

För att få en bild av den faktiska effekten har Internetstiftelsen gjort en extra intervjurunda för 2020 års rapport. Resultaten redovisas i den kommande rapporten Svenskarna och internet 2020 som släpps 15 december och går att följa live. Missa inte det!

Kommentarer

    Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    *

    *