Vad har smileyn, wingdings och emotikonen gemensamt? Jo, de lade alla grunden för det som blivit världsspråket emoji. I den här utställningen färdas vi genom emojiernas historia som börjar redan i antiken och fortsätter in i modern tid. Välkommen att följa med!
Smileyn! Antikt klotter, Bergman, Forrest Gump och Harvey Ball
Den glada figuren som oftast består av en mun och två ögon har anor ända tillbaka till antikens Turkiet men får sitt stora genombrott först på 1960-talet när en frilansande formgivare tar ett uppdrag hos ett försäkringsbolag.
Om man ska tro filmen Forrest Gump så är det han som inspirerar skapandet av smileyn men i verkligheten så har den glada figuren hittats så långt tillbaka som antiken. Nyligen så upptäckte en grupp italienska arkeologer en samling krukor i Turkiet från år 1700 f.v.t. där en av dem har vad som tycks vara en stor smileyfigur målad på den.
Smiley är enligt Svenska Akademiens Ordbok en "figur som skapas av grafiska tecken som används i e-post och sms och som t.ex. uttrycker avsändarens sinnesstämning". I SAOL kort och gott sammanfattat som en 'känsloikon', vilket känns närmare vad man oftast tänker på och talar om när man säger smiley.
I grund och botten handlar det om de båda uttryckssymbolerna: den glada "smileyn" 🙂 och det ledsna ansiktet 🙁
Slovaker och Ingmar Bergman
Den tidigast kända smiley-liknande figuren i skriven text ritas år 1635 av en slovakisk notarie för att markera sin tillfredsställelse med stadens ekonomiska situation. Smileys börjar efter det allt mer dyka upp, ofta i humoristiskt skrivande - även om många av fallen är omdiskuterade. En transkription från ett tal av Abraham Lincoln från år 1862 ser till exempel ut att innehålla en "blinkande" smiley, men det är oklart om det egentligen rör sig om ett tryckfel.
I Ingmar Bergmans film Hamnstad från 1948 så ritar den olycklige Berit en ledsen smiley på sin spegel med hjälp av sitt läppstift, men det är först 1962 som smileyn på riktigt tar sig in i populärkulturen. Det är då som radiostationen WMCA i New York lanserar en reklamkampanj där de delar ut en tröja med texten "WMCA good guys" och en stor glad figur ovanpå.
Harvey Ball skapar emojin
Den gula figuren vi idag så väl känner till som smileyn skapas emellertid året efter, 1963, av den frilansande formgivaren Harvey Ball. På tio minuter, för 45 amerikanska dollar, ritar han en gul knapp med två svarta prickar och en uppåtvänd kurva som mun. Symbolen beställs av försäkringsbolaget The State Mutual Life Assurance Company som en del i en kampanj för att få upp arbetsmoralen; den används på affischer, knappar och skyltar, och blir snart en stor hit för företaget.
Varken Harvey Ball eller försäkringsbolaget söker någon patent för symbolen så när bröderna Bernard och Murray Spain upptäcker smiley-knappen i början av 1970-talet så ser de sin chans. De kopierar figuren rakt av men lägger till texten "Have a Happy Day" under. Deras version ges copyright och redan efter första året har de tryckt upp mer än 50 miljoner knappar. Smileyn blir snabbt en ikonisk figur för flower power-rörelsen under Vietnamkriget.
En fransk journalist
I Frankrike blir år 1971 den franske journalisten Franklin Loufrin den första att registrera figuren för kommersiell användning när han börjar markera glada nyheter i tidningen France Soir med en smiley. Han söker och får år 1988 trademark för ordet "Smiley" i stora delar av världen och hans son Nicolas tjänar idag miljoner per år på licensiering av figuren genom företaget The Smiley Company.
Under den här tiden så har smileyn fått ett fotfäste i populärkulturen, från hippies på 1970-talet, Acid House-scenen i Storbritannien på 1980-talet till grungemusikerna på 1990-talet. Inte är det så konstigt att den glada figuren då även hunnit ta klivet in i den digitala eran.
PLATO, emotikoner och kaomoji – nu når smileyn in i våra skärmar
Amerikanen Scott Fahlman föreslår i början av 1980-talet på en tidig form av internet användandet av två olika emotikoner för att förenkla digital kommunikation, vilket leder till en närmast outsinlig källa av kreativitet.
Medan den glada figuren 🙂 slutligen fått namnet "smiley" i början av 1980-talet så hade de textbaserade känslouttrycken även fått en facklig term - emoticon. En sammansättning av de engelska orden "emotion icon". Kort kan en emoticon beskrivas som en illustrativ representation av ansiktsuttryck med hjälp av en kombination av enkla ASCII-tecken, såsom kommatecken, kolon, bindestreck och parenteser.
Från humor till dator
I tryck så dyker emotikoner upp som förslag på förenklad kommunikation redan på 1800-talet, oftast av humoristiska tidskrifter. Detta fortsätter även in under 1900-talet då olika versioner av emotikoner kan ses i både Harvard Lampoon och MAD Magazine, men längre än till humortidningar når de inte. Inte förrän datorerna kommer in i bilden. En tidig form av digitala emotikoner dyker upp först 1972 när datorsystemet PLATO IV släpps. Genom att skriva tecken ovanpå varandra kan användare skapa små grafiska figurer:
Emotikoner på datorsystemet PLATO IV
En förmiddag i början på 80-talet
De uttryckssymboler vi emellertid är vana vid att se kan spåras till en förmiddag den 19 september 1982. Det är då som Scott Fahlman publicerar ett inlägg på ett internetforum hos Carnegie Mellon University, med ett förslag på hur man skulle kunna uttrycka känslor i text:
Scott Fahlman föreslår emotikoner
Inom några månader så sprids dessa och många nya variationer på emotikoner över ARPANET och Usenet, föregångare till dagens Internet.
Kaomojin - den japanska emotikonen
I västerländska länder skrivs emotikoner vanligtvis sidledes, från vänster till höger, så att man behöver luta på huvudet för att läsa dem. I Japan tar en annan version av emotikon form som blir mycket populärare i den uppåtgående solens land - Kaomoji (顔文字; lit. 顔(kao)=ansikte, 文字(moji)=tecken). År 1986 exploderar kaomojin i det digitala Japan och till skillnad från de västerländska emotikonerna behöver man inte luta på huvud för att läsa dem.
^_^
<( -'.'- )> (alias Kirby)
t(-_-t)
"Emojier är fula"
När Scott Fahlman år 2012 intervjuas av den brittiska tidningen Independent om vad han tycker om emojier, som precis då börjat ta världen med storm, kallar han dem för fula. Han tycker att de "ruin the challenge of trying to come up with a clever way to express emotions using standard keyboard characters." Han tycker att kreativitet försvann. Det gör inte resten av världen som blir tokiga i emojier men när 1990-talet tar sina första stapplande steg har de uttrycksfulla ikoniska ikonerna ännu inte tagit form.
Symboler som typsnitt med wingdings och dingbats
Innan emojier tar över det digitala landskapet med sina små lekfulla bildikoner. I en tid då Internet ännu är i sin barndom och MTV fortfarande visar musikvideor. Om du öppnar Microsoft Word idag så finns den ännu kvar där nästan längst ned på listan: typsnittet Wingdings. En gång ett populärkulturellt fenomen, nu närmast helt bortglömd.
Historien om Wingdings börjar redan för hundratals år sedan. När boktryckarkonsten knappt hunnit lära sig stava. Tryckare ärver då en tradition från munkar att rita små utsmyckningar för att fylla upp vitt utrymme, signalera slutet på ett kapitel eller bara av konstnärliga skäl. Dessa symboler börjar i början av 1900-talet att kallas för "dingbats". Ett ord vars ursprung fortfarande är okänt.
Mannen som bestämmer sig för att ta "dingbats" från tryckpressarna in i den moderna eran heter Hermann Zapf, en renommerad typograf, som i mitten av 1970-talet designar över 1000 olika symboler. International Typeface Corporation, ett amerikanskt typsnittsföretag, väljer av dem 360 stycken som de år 1978 släpper som ITC Zapf Dingbats - ett typsnitt som helt och hållet består av symboler. När Apple sju år senare lanserar sin skrivare LaserWriter har Steve Jobs valt typsnittet som en av standardtypsnitten. ITC Zapf Dingbats blir oerhört populär och får snabbt flera efterföljare.
Födelsen av Wingdings
Samma år som Apple släpper sin skrivare, 1985, skapar paret Charles Bigelow och Kris Holmes typsnittet Lucida som till en början innehåller en handfull olika symboler. Med åren inser de att det finns ett behov av att kunna använda ännu fler symboler - de skapar därmed de tre extra typsnitten Lucida Icons, Lucida Arrows och Lucida Stars år 1990. Det hinner knappt gå några månader innan Microsoft köper rättigheterna och kombinerar dem till ett enda typsnitt de kallar för "Wingdings". Namnet är en kombination av "dingbats" och "Windows". Redan samma år blir Wingdings en del av operativsystemet Windows och blir snart ett kulturellt fenomen.
Typsnittet uppfyller nämligen ett frustrerande behov. Internet har knappt hunnit födas. I dag är det lätt att hitta bilder online att kopiera och klistra in. Men i början av 1990-talet ser det väldigt annorlunda ut. Det är svårt att hitta bilder, filer är ofta för stora och tar mycket plats på den tidens små hårddiskar och de är ofta av dålig kvalitet. Teckensnitt som Wingdings blir en lösning genom att ge människor högkvalitativa, skalbara bilder som funkar bra ihop med text. År 1997 släpptes Webdings, en uppdaterad version av Wingdings gjord specifikt för internetanvändning.
Nu när högupplösta bilder blivit mer lättillgängliga på nätet och emojier gjort inträde så har Wingdings popularitet svalnat, och ses i dag som en relik från 90-talet.
Emotikonerna tar form?
Medan Internet och SMS blir allt mer vardag under 1990-talet ökar också populariteten av emotikoner och olika former av digitala känslouttryck.
World Wide Web tar klivet ut i den stora vida världen i början av 1990-talet och med det ökar användningen av e-post från programmerare och forskare till gemene kvinna och man. När nu allt fler kommunicerar digitalt så börjar tjänster se över hur kommunikationen kan förbättras.
Fransmännen sprider Smiley
I början av 1970-talet skapar den franske journalisten Franklin Loufrani sin version av en smiley för tidningen France Soir och blir senare den första att söka trademark för figuren. Tillsammans med sin son Nicolas startar han företaget The Smiley Company år 1996. Det är Nicolas som året efter utvecklar hundratals olika emotikoner i tecknade versioner vars designer patenteras i USA. I juli 1997 dyker de första Smiley-ikonerna upp på Internet som .GIF-filer.
Till slut har företaget gjort så många ikoner att de år 2001 samlar nästan 1000 tecknade emotikoner på en egen sajt - Smiley Dictionary. Det antalet kommer senare att växa till över 3000.
En än större milstolpe för företaget sker 2002 när de skriver kontrakt med mobiloperatörer som Nokia, Motorola och Samsung om att låta dem använda sig av emotikonerna på deras telefoner. Men mer än en kuriosa blev dessa roliga figurer inte och tar aldrig någon kulturell fart.
Personsökare i Japan
Samtidigt har en annan utveckling skett i Japan när det kommer till digitala känslouttryck. År 1995 säljer personsökare som smör bland Japanska tonåringar och när det japanska telekommunikationsföretaget NTT DoCoMo lägger till en hjärtsymbol till sina Pocket Bell-enheter får högstadieungdomarna ett nytt sätt att ingjuta känslor i de miljontals meddelanden de skickar varje dag.
Det går så bra att NTT DoCoMo har 40 procent av marknaden, men när de i nyare versioner av Pocket Bell tar bort hjärtsymbolen så rasar användarantalet rejält. Företaget inser att de nu är i stort behov av något nytt - något som ska fånga tillbaka tonåringarna. Rivalen J-Phone (dagens Softbank) lanserar dessutom år 1997 sin tjänst "Sky Walker" för mobiltelefoner, som innehåller inte mindre än en hel grupp olika små figurer. Avgiften för att använda tjänsten är dock för hög för att den ska nå den breda massan. NTT DoCoMo inser emellertid att rivalen var något på spåren...
Nu skapas världens första emojier
I november 1997 ser världens första emojier dagens ljus. Då släpper den japanska mobiltillverkaren SoftBank en ny telefon där användarna kan välja bland 90 olika symboler. Många av dem används fortfarande, om än i uppdaterade former.
Ordet emoji är japanska och är en sammansättning av 絵 (e) ’bild’ och 文字 (moji) ’tecken, bokstav’. Det har använts i japanskan ända sedan 1928. Länge ansågs japanen Shigetaka Kurita vara de digitala emojiernas skapare men efter en del efterforskningsarbete går Emojipedia under 2019 ut och klargör att det var SoftBank som var först.
De allra första emojierna påminner mycket om wingdings till utseendet. Den stora skillnaden – och fördelen – med emojier är att de inte kräver ett eget typsnitt utan kan användas direkt i en text, lika enkelt som bokstäver. Här kan du se några av de allra första emojierna och hur de ser ut idag:
Någon omedelbar succé blir det inte för de nya symbolerna, troligen för att telefonen de finns på inte blir någon försäljningsframgång. Eftersom den nya mobilen är den enda med stöd för emojierna krävs det att den man sms:ar med har en likadan telefonmodell. Det ska dock inte dröja länge innan ovan nämnda Shigetaka Kurita ändrar på det. Mer om det in nästa tidslinjepunkt.
Världens första emojier.
Shigetaka Kurita tar emojierna till massorna
Inför släppet av den japanska mobiloperatören NTT DoCoMos integrerade internettjänst “i-mode” skapar Shigetaka Kurita 176 emojier. Nu tar det fart på riktigt och symbolerna sprids som en löpeld. Men bara i Japan.
Året är 1998 och Shigetaka Kurita är i San Francisco för att kolla in telekomföretaget AT&T’s Pocket Net. Det är först i världen att erbjuda tjänster som e-post och väderleksrapporter via mobilnätet.
Kurita är en del av ett team hos den japanska mobiloperatören NTT DoCoMo som arbetar på "i-mode" - ett liknande projekt som ska bli världens första mobila internetplattform, även den med tjänster som väderleksrapporter, eventbokningar, nyheter och e-post.
Vad Kurita lägger märke till hos Pocket Net är att den saknar visuella hjälpmedel, om vädret skulle bli molnigt så skrivs detta ut i text och inte med en moln-ikon.
Kulturella hinder
I Japan på 90-talet har e-post, precis som i resten av världen, börjat populariseras. Men till skillnad från i väst så har de japanska användarna svårare att ta till sig denna nya form av kommunikation. I japansk kultur är kommunikation nämligen full av långa utsvävningar, uttryck och betoningar för att förmedla exakt vad sändaren menar och vill. Allt detta försvinner i den kortare och mindre formella e-posten. Även om det bidrar till att människor enklare kan nå varandra så ökar samtidigt missförstånd och misskommunikation.
Det är med denna bakgrund som Kurita och hans team ger sig an meddelandetjänsten i "i-mode" som dessutom endast ska tillåta 250 tecken, vilket ger dem den extra utmaningen att komma på ett sätt att kommunicera på ett beskrivande men kortfattat vis. Lösningen Kurita kommer fram till är emoji.
Emoji - en nygammal uppfinning
Ordet emoji är japanska och är en sammansättning av 絵 (e) "bild" och 文字 (moji) "tecken, bokstav". Det har använts i japanskan ända sedan 1928 men dyker upp första gången på engelska år 1997, det vill säga redan innan Kurita presenterar sina ikoner för NTT DoCoMo. Dock så är det endast i en liten notis i den engelskspråkiga japanska tidningen Nikkei Weekly om funktionaliteten i en ordbehandlare.
Tillsammans med sitt team designar Kurita 176 stycken karaktärer, en samling symboler som ska hjälpa till att ingjuta känslor och uttryck i den digitala kommunikationen. Till inspiration tittar han på manga:
"I japanska serier finns det väldigt många olika symboler. Människor ritar känslouttryck som personen med en stor svettdroppe, eller, när någon får en idé och en stor glödlampa dyker upp", säger Kurita i en intervju med The Verge.
Eftersom de bara kan använda en så liten yta, 12 x 12 pixlar, så är många emojier så förenklade att det kan vara svårt att förstå vad de föreställer. Kuritas emojier ser dessutom väldigt annorlunda ut från de gula och detaljrika ikoner vi är vana vid idag.
En omedelbar succé
Emojier blir direkt en succé vilket leder till att NTT DoCoMos konkurrenter också vill använda sig av dessa nya piktogram som tonåringarna i landet förälskat sig i. Istället för att kopiera Kuritas design så gör varje mobiloperatör sina egna versioner för att locka användare med mer detaljrika emojier. Konsekvensen blir att en emoji inte syns om du skickar det mellan två konkurrenter.
Först år 2005 så börjar fler av operatörerna att koppla en inkommande emoji till sin egen version. Men det tar längre tid än så innan resten av världen får ta del av denna utveckling i vår digitala kommunikation.
Emojier i Iphone – bara för japaner
Apple släpper en ny version av sitt operativsystem till Iphone och har då byggt in stöd för emojier, men bara japanska mobilanvändare har tillgång till själva tangentbordet med figurerna.
Även fast smartmobilen Iphone, som lanseras 2007 av Apple, har tagit stora delar av världen med storm så har den inte blivit en lika stor försäljningssuccé i Japan. En av anledningarna som anges för det bristande intresset är avsaknaden av de uttrycksfulla små figurerna som blivit oerhört populära hos de japanska mobilanvändarna.
Så när Apple år 2008 släpper uppgraderingen iOS 2.2 av sitt operativsystem till Iphone har de byggt in stöd för emojier, men endast för japanska användare. Dessutom endast kunder som använder sig av japanska mobiloperatören SoftBank.
För alla andra ägare av Iphone som är nyfikna på dessa nya ikoner så krävs det först att de gör en så kallad jailbreak, ett hack som öppnar upp möjligheter att redigera sin mobiltelefon på sätt som tillverkaren annars satt stopp för. Senare börjar det släppas appar som gör det möjligt att låsa upp emoji-tangentbordet utan att behöva hacka mobilen. På så sätt får många tillgång till denna japanska kuriosa och därmed börjar sprida dem vidare till resten av världen.
Den första emoji-romanen när Fred Benenson översätter Moby Dick
Fred Benenson lanserar Emoji Dick, ett projekt med målet att översätta de i runda slängar 10 000 meningarna i Herman Melvilles klassiker Moby Dick till emojier.
Benenson anlitar år 2009 över 800 personer via tjänsten Amazon Mechanical Turk, där en kan betala allt från några cent till ett par dollar för människor att utföra olika uppgifter. Uppdraget de får: att översätta de över 10 000 meningarna i Herman Melvilles roman Moby Dick till emojier. I slutändan tillbringar de hundratals människorna som Benenson anlitat över 3,795,980 sekunder på översättningen. Benenson skrapar ihop pengarna han betalar sin armé av översättare med via crowdsourcing-plattformen Kickstarter.
Jag är intresserad av fenomenet om hur vårt språk, kommunikation, och kultur är influerade av digital teknologi. Emoji är antingen en lågpunkt eller höjdpunkt i den historien, så jag kände att jag kunde konfrontera mycket av vår delade oro för framtiden av mänskligt uttryck genom att tvinga ett litterärt mästerverk genom ett sådant konstigt nytt filter, förklarar Fred Benenson i en intervju för The New Yorker.
Första meningen i Fred Benensons Emoji Dick.
Översättningen, döpt till "Emoji Dick", blir tillgänglig för köp år 2010 i en inbunden färgversion för den nätta summan av 200 amerikanska dollar. Tre år senare väljer USA:s kongressbibliotek att ta med Emoji Dick i sin samling, som den första emoji-romanen någonsin.
Äntligen en världsstandard när Unicode tar kommandot
Organisationen Unicode standardiserar emojier vilket innebär att tjänster och program kan skapa egna emojier som syns även om ett meddelande skickas från ett annat operativsystem.
Unicode Consortium är en ideell organisation som grundas 1991 och består av representanter för bland annat mobil- och datortillverkare, t.ex. Apple, Microsoft, Facebook och Google men även lingvister och typografer. Deras jobb är att utveckla och underhålla den internationella industristandarden med samma namn som skapas år 1992. Unicode gör det möjligt för en dator att hantera text skriven på alla världens skriftspråk och uppdateras årligen med nya språk, symboler och tecken.
Emojier standardiseras
När Unicode den 11 oktober 2010 släpper Unicode 6.0, den senaste uppdateringen av sin standard, så innehåller den inte mindre än 994 emojier som nu är fritt fram att använda för alla tjänster. Det betyder att företag som Google, Microsoft, Facebook och Twitter kan börja skapa sina egna versioner av emojier som kommer att synas även om ett meddelande skickas från ett annat operativsystem eller tjänst.
Att emojier standardiseras innebär att de blir tecken i Unicode-systemet. Alla tecken och symboler har där en egen liten kodsträng med tillhörande beskrivning som sedan omvandlas till dess rätta utseende. Här nedan är några exempel på tecken och symboler som finns i standarden. Först är deras kodsträng, följt av den korta beskrivningen som finns i standarden för vad koden representerar och slutligen hur koden visas för användaren:
Exempel:
U+0041 Latin Capital Letter A
U+2764 Heavy Black Heart ❤
U+1F346 Eggplant ?
U+1F600 Grinning face ?
Apple först ut
Med operativsystemet iOS 5 till iPhone blir Apple i slutet av 2011 först med att lansera emojier internationellt. Inbyggt finns nu ett alldeles eget tangentbord för emojier. Detta påbörjar en världsomspännande popularisering av användandet av de små figurerna.
Nu får emoji plats när Språkrådet listar nya svenska ord
På Språkrådets årliga lista på nyord kan man i oktober 2012 hitta "emoji" som ett av de utvalda orden som rådet tycker ska införlivas i svenska språket.
Språkrådet ansvarar för språkvården i Sverige och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. De registrerar och har till uppgift att upplysa om nya ord och fraser i svenska språket. Sedan 1986 har Språkrådet, som då hette Svenska språknämnden, årligen publicerat en lista på nyord.
I nyordslistan tar de med ett litet urval av ord som blivit vanligare de senaste åren, och som säger något om samtiden. Orden behöver inte alltid vara så nya, det är mer att de blivit brett etablerade i allmänspråket och i medietexter som Språkrådet tar med dem. Eftersom nästan alla inlånade ord är engelska, lyfter de gärna fram lån från andra språk när sådana dyker upp (t.ex. kawaii, mukbang, poke).
På nyordslistan som släpps i oktober 2012 hittas emoji med den kortfattade motiveringen:
emoji ökad användning: animerade symboler för att uttrycka känslor i elektronisk text. 2008. Smileyn har fyllt trettio år […] Det gula cirkelformade ansiktet dök upp som smiley på vissa tekniska plattformar. Och så småningom föddes emojin, den färgglada animerade smileyn. Dagens Nyheter 1 oktober 2012 [från japanskan via engelskan; sammansättning av 絵 (e) ’bild’ och 文字 (moji) ’tecken, bokstav’]
På frågan om hur man ska böja det nya ordet så svarar Språkrådet att emojier är en tänkbar böjning men även emoji, emojis och emojisar. Emojis är den mest frekventa formen. Rådet har ingen stark rekommendation för någon form men påpekar att det kan vara naturligare att inte använda s-plural för lånord som inte kommer från s-plural-språk som engelska och spanska.
Boken 438 dagar släpps i emojiversion – och fler gör samma sak
Journalisten Martin Schibbye sammanfattar sin tid tillsammans med fotografen Johan Persson som fängslade i Etiopien med enbart emojier i en uppmärksammad tweet.
I 438 dagar sitter journalisten Martin Schibbye tillsammans med fotografen Johan Persson fängslade i Etiopien. Efter att de blivit frisläppta släpper de boken "438 dagar" om deras tid i fångenskap. I samband med släppet sammanfattar Martin Schibbye boken med enbart emojier i en tweet den 7 oktober 2013:
☎??✈?⏳????????????????◼⚡????????????????⚽?⛪??????????????????????????????????????✈???????? #438dagar
— Martin Schibbye (@martinschibbye) October 7, 2013
Konst tar form på Twitter
Att sammanfatta konst och romaner till emojier har vid tiden börjat bli en trend på Twitter. Den 25 januari 2013 läggs ett inlägg upp på Tumblr av användaren ladiesupfront med fyra skärmdumpar från iPhone på textmeddelanden från en vän som försöker återskapa konstnärliga mästerverk med hjälp av emojier.
Ett par veckor senare upptäcks bilderna av den Brooklyn-baserade artisten Man Bartlett som inspireras att skapa hashtagen #EmojiArtHistory på Twitter för omtolkningar av berömda konstverk i historien genom att endast använda emojier. Den första tweet han lägger upp med hashtagen innehåller emojier av en man och en pistol för att representera Chris Burden’s ökända konceptuella performance verk "Shoot" från 1971.
Böcker i 140 tecken
Året efter lanserar förlaget Random House den 1 augusti 2014 hashtagen #emojireads för att publicera superkorta sammanfattningar av kända romaner - med endast emojier. En som senare hoppar på utmaningen är skådespelaren Kyle MacLachlan, som lägger upp en tweet med emojier som beskriver handlingen i Frank Herberts science fiction-klassiker Dune:
??✋????☀️????⏳??????????????〰?️⌛️??????????⚔? #dune https://t.co/bXwpdYC8jz
— Kyle MacLachlan (@Kyle_MacLachlan) August 16, 2016
Kyle MacLachlan spelade själv huvudrollen i David Lynch filmatisering från 1984 av boken.
Emojierna får ett digitalt lexikon
Jeremy Burge skapar år 2013 sajten Emojipedia, ett digitalt lexikon för emojier som snart blir den främsta destinationen för miljoner utvecklare och emoji-nyfikna att lära sig mer om de uttrycksfulla bildtecknen.
Emojipedia har kallats för världens främsta resurs om emojier och dokumenterar varenda emoji som finns i standarden Unicode och deras betydelse.
Det är Wikipedia för emojis, eller, som jag säger till mina morföräldrar: det är ett lexikon för glada figurer, förklarar skaparen Jeremy Burge i en intervju med Business Insider.
Jeremy Burge kommer ursprungligen från Melbourne, Australien, och arbetade i över tio år som webbkonsult, framförallt för universitet där hans uppgift var att förbättra användarvänligheten för deras program och se över skolornas social media närvaro. Idén till Emojipedia dyker upp år 2013 när Apple släpper iOS 6, den senaste uppdateringen av deras operativsystem för Iphone, men inte berättar vilka nya emojier som den släpps med. Jeremy köper domänen Emojipedia.org den 14 juli samma år, på sin födelsedag.
Första året är det ett relativt blygsamt projekt för Jeremy. Men i början av 2014 börjar sajten plötsligt krascha. Sajtens besökare har från en dag till en annan växt från tusentals till hundratusentals. Anledningen är publiceringen av utkasten till Unicode 7 och emojierna som den innehåller, bland annat pekfinger-emojin. Alla nyhetssajter har börjat länka till Emojipedia.
Vid den tiden har Jeremy Burge hunnit flytta till London men Emojipedia är fortfarande bara en hobby. I mitten av 2015 tar han steget att säga upp sig från sitt konsultjobb och börjar arbeta på heltid med emojisajten. I december samma år blir dessutom Jeremy Burge en officiell medlem av Unicode Emoji Subcommittee, den grupp som bestämmer vilka emojier som ska läggas till i standarden.
I dag drar Emojipedia in hundratusentals dollar per år i annonsintäkter med ett besökarantal som årligen ligger på över hundratals miljoner. Sajten har även växt till en blogg med emojirelaterade inlägg, ett nyhetsbrev och en podcast vid namn Emoji Wrap.
Klart för en egen emoji-dag!
Jeremy Burge, grundaren av Emojipedia, skapar högtiden World Emoji Day som hålls den 17 juli varje år. Valet av datum görs efter hur kalenderemojin ser ut på Iphones.
Den London-baserade grundaren av Emojipedia, Jeremy Burge, lanserar år 2014 World Emoji Day. Han väljer 17 juli som dag baserat på hur kalender-emojin ser ut på Iphones. Apple i sin tur hade valt just det datumet för sin emoji då det var dagen som kalenderprogrammet Ical för Mac annonserades på MacWorld Expo år 2002.
Eftersom emojin i Unicode-standarden bara beskrivs som en kalender, utan något specifikt datum, har olika tjänster valt olika datum för sina egna versioner. Twitter har exempelvis den 21 mars på sin kalender-emoji som står för dagen som Twitter grundades. Google bestämmer sig år 2016 för att ändra sin kalender-emoji på sina plattformar, Android, Gmail, så att den också framställer 17 juli - precis som Apple.
Sprida glädjen av emojier
Syftet med World Emoji Day är enligt Jeremy Burge att främja användningen av emojier och sprida den glädje de ger till alla omkring oss. Dagen används ofta av företag för att lansera allt möjligt emoji-relaterat. Apple har som vana att annonsera sina nya emojier på just World Emoji Day.
År 2017 lyses Empire State Building dagen till ära upp i gult medan filmbolaget Sony Pictures firar World Emoji Day med att anordna ett rekordförsök i Dubai med den största samlingen av människor klädda som emojier. Guinness Rekordbok godkänner rekordet ett par dagar senare.
Nu tolkar domstolar emojier
Antalet fall runt om i världen börjar öka där domstolar behöver tolka innebörden av emojier och snart börjar jurister slå larm.
Jurister larmar för svårigheterna att tolka emojier i rättegångar eftersom deras innebörd ofta går isär och är kulturellt betingade. Allt oftare behöver domstolar runt om i världen tolka innebörden av emojier i fall om ofredande, olaga hot, förtal och affärsöverenskommelser.
I USA polisanmäls i december 2016 en 12-åring från Fairfax, Virginia, efter att hon postar ett meddelande på Instagram som innehåller pistol, bomb och kniv-emojier. Det tolkas som ett hot mot skolan. Flickans familj säger att hon skickade meddelandet som en respons på att ha blivit mobbad. Totalt 14 fall rapporteras i USA för år 2015 där domstolar behövt tolka innebörden av emojier. Två år senare är antalet fall uppe i 33 stycken.
Olaga hot
I Sverige är det vanligast att emojier dyker upp i fall rörande olaga hat. En man förbjuds bland annat att skickar emojier till en ex-flickvän som han förföljt och trakasserat medan en ungdom i gymnasieåldern tas in för förhör efter att ha postat ett hot på sociala mediet Snapchat: "Skottlosning i Fredrika gymnasium imorn akta er", tillsammans med två emojier föreställande en kanonkula och en pistol.
Ett översättningsföretag i England försöker lösa detta genom att annonsera efter en emoji-tolk och anställer några månader senare världens första emoji-specialist.
Erkännandet ett faktum när 😂 blir årets ord – och emoji når SAOL
I den fjortonde utgåvan av Svenska Akademiens ordlista läggs slutligen “emoji” till i listan. Samtidigt blir en emoji utvald till Årets ord av Oxford Dictionaries.
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är en ordlista som ges ut av Svenska Akademien sedan 1874. När den fjortonde utgåvan av SAOL släpps i april 2015 så delar nyordet emoji nu officiellt plats i det svenska språket tillsammans med över 126 000 andra uppslagsord.
Språkrådet hänvisar till SAOL när de besvarar en tweet om hur de rekommenderar att man böjer ordet på svenska.
En emoji, den där emojin, flera emojier, de där emojierna. Med i nya SAOL! https://t.co/6ZO3vTcywM
— Språkrådet (@Sprakradgivning) May 7, 2015
Oxford Dictionaries utnämner årets ord
I England så vinner emojin "Face with Tears of Joy" titeln som "Årets ord" – det är första gången ett icke-ord får den äran. Oxford Dictionaries motiverar beslutet med att emojin "best reflected the ethos, mood, and preoccupations of 2015." Att det blir just "Face with Tears of Joy" av alla emojier är för att det är den mest använda emojin i världen. Ordboken hänvisar även till en undersökning de gjort tillsammans med Swiftkey som visar att bara i Storbritannien så utgjorde "Face With Years of Joy" hela 20% av alla emojier som skickades år 2015.
Emojin ifråga toppar fortfarande listan över världens mest använda emojier - vilket går att följa bl.a. på sajten Emojitracker. Det är en hemsida lanserad 2013 av amerikanen Matthew Rothenberg, som i realtid räknar alla tweets som skrivs och innehåller en emoji. Den klara vinnaren som den mest tweetade emojin är, just nu åtminstone, "Face With Tears of Joy", med ett försprång på över 1 miljard.
Plötsligt vill alla vill forska om emojiernas inverkan på mänskligheten
I och med emojins segertåg över världen så börjar många undersöka hur bildtecknen faktiskt används och allehanda rapporter börjar dyka upp om emojianvändningen världen över.
När Emogi, en content plattform, släpper sin Emoji Rapport för 2015 så står det att 92 procent av internetanvändarna använder sig av emojier. Inte bara det, utan nästan hälften av all text på Instagram innehåller emojier. Det är klart och tydligt vid den här tiden att emojier inte längre endast är en japansk kuriosa - det benämns allt oftare som nästa steg i mänsklig kommunikation. Emojier börjar kallas för ett universellt språk.
Första storskaliga studien
Forskare på University of Michigan och Peking University analyserar 427 miljoner meddelanden från nästan 4 miljoner smartphone-användare i 212 länder och regioner för att undersöka ifall emoji-användandet är universellt eller om det skiljer sig åt beroende på användarens geografi och kultur. Som källa använder de sig av en populär app – Kika Emoji Keyboard – som finns tillgänglig på 60 språk. Teamets resultat tros vara den första storskaliga studien av emoji-användande.
"Emojis are everywhere. They are becoming the ubiquitous language that bridges everyone across different cultures," säger Wei Ai, en av doktoranderna på University of Michigan School of Information som utför studien.
Studien kommer fram till att länder med starka familjetraditioner, såsom Mexiko, Chile, Peru och Colombia, använder fler emojier som uttrycker sorg, ilska och negativa känslor. Människor i långsiktigt orienterade samhälle som tenderar att ha värden som fokuserar på framtid – som fransmän, ungrare och ukrainare – är mindre troliga att använda negativa emojier än de som lever i mindre långsiktigt fokuserade samhällen som Mexiko, Colombia, Peru och Israel.
Undersökningarna strömmar in och senare samma år släpper SwiftKey sin rapport där de analyserar hur människor i 16 olika språk och regioner använder sig av emojier. Bland slutsatserna i rapporten framkommer det att:
- Fransmän använder sig av hjärtemojin fyra gånger så ofta som andra språk, och är det enda språk där "smiley" inte är den mest använda emojin
- Araber använder blommor och växter fyra gånger mer än genomsnittet
- Ryssar använder sig av romantiska emojier tre gånger mer än genomsnittet
- Australiensare använder dubbelt så mycket alkoholbaserade emojier och 65% mer drogemojier än genomsnittet
Sex och inkompetens
Dejtingsajten Match.com vill inte vara sämre och gör år 2017 en studie av sina amerikanska användare och kommer fram till att singlar som använder emojier har mer sex än de som inte gör det. Deras undersökning hävdar även att kvinnor som använder kyss-emojier har enklare att nå orgasm med en partner.
En undersökning publiceras den 31 juli 2017 i tidskriften Social Psychological and Personality Science som hävdar att smileys och emojier är förödande att använda i jobbmejl eftersom de "signalerar vare sig glädje eller värme, bara inkompetens". Deltagarna i studien uppfattar det som att kompetensen sänks hos de som använder emojier i sina mejl. När genus hos avsändaren inte är känd, är mottagaren dessutom mer trolig att anta att mejl som innehåller en smiley är skickad av en kvinna.
Undersökningar och studier fortsätter att göras varje år som analyserar hur vi använder emojier för att kommunicera med varandra och vilka konsekvenser detta medför.
Läs mer
Finland först med egna emojier
Tom of Finland, bastubadare, en headbangande hårdrockare och mobiltelefonen Nokia 3310 blir alla tillgängliga som emojis när Finlands utrikesdepartement är först i världen med att lansera egna nationella emojis.
"Emoji används särskilt av unga människor och de har revolutionerat vår kommunikation på samma sätt som till exempel sms. Med emoji kan man kommunicera med bilder i stället för ord och det passar ju finländarna", säger Petra Theman, chef för finska UD:s enhet för offentlig diplomati, i ett pressmeddelande.
Sammanlagt rör det sig om över 60 olika bilder som kan laddas ned från utrikesdepartementets turistsajt ThisisFINLAND eller via App Store och Google Play.
Några emojier för midsommarstänger och dalahästar är dock bara att glömma.
"Vi tycker att det här är en ganska rolig idé som de har lanserat men vi har inga planer på att göra en svensk motsvarighet av detta i nuläget", säger Gabriel Wernstedt, kommunikatör på svenska utrikesdepartementet till SvD.
Swemojis
Helt utan svenska emojier blir vi inte. Digitalbyrån Wehay bestämmer sig nämligen för att de inte vill vara sämre än Finland och skapar just egna svenska emojier. Därför lanserar de i oktober 2016 vad de kallar för Swemojis.
Totalt är det 78 bilder som släpps på svenska företeelser och symboler, med svenska klassiker som Kalles kaviar, midsommar, köttbullar och Systembolaget! För att kunna använda dem behöver man dock ladda ned en app via App Store eller Google Play, vilket kostar tjugo kronor.
Problemet med både de finska emojierna och digitalbyråns bidrag är att ingen av dem är med i Unicode, de är inte standardiserade. Om man vill skicka en Tom of Finland-emoji till en vän så måste man skicka det som en bild, och inte som en emoji.
Äntligen ett svenskt uppslagsverk – Stefan Johansson lanserar Emoji.se
Stefan Johansson lanserar Emoji.se, ett emojiarkiv och sökmotor, då han tröttnat på att bläddra och leta i listor för att hitta en särskild emoji. I essens en svensk version av Emojipedia ger sajten också viss kulturell kontext till vissa av emojierna, speciellt de som härstammar från japansk kultur.
I september 2016 börjar Stefan Johansson bygga på Emoji.se som han lanserar en månad senare.
Anledningen till varför jag byggde sajten är för att jag själv hade tröttnat på att bläddra och leta i listor när jag ville hitta någon särskild emoji. Därför utvecklade jag Emoji.se för att på ett enklare sätt kunna söka efter emojier, och då även på svenska eftersom det annars bara fanns engelska sajter med sökfunktioner, säger Stefan Johansson.
Sajten är ett emojiarkiv och sökmotor där du kan leta efter en emoji, kopiera den till ditt clipboard och sedan klistra in den där du vill, till exempel ett mail eller chatt. Det finns också förklaringar till vad många av emojierna betyder. Eftersom emojier har sitt ursprung i Japan är många av de emojier vi använder kopplade till typiska japanska saker, eller rent av till den japanska kulturen i sig.
"Jag har även ett kulturellt intresse för emojis, då min sambo kommer från Japan och ibland brukar göra sig lustig över att vi [icke-japaner] använder emojis utan att veta vad de egentligen betyder - pga. deras distinkta koppling till den japanska kulturen, säger Stefan."
Då Emoji.se är ett hobbyprojekt utvecklas den kontinuerligt när Stefan får tid över. Sommaren 2018 översätter han sajten till fyra andra språk: finska, danska, norska och engelska.
Översättningföretag söker emoji-tolk
Översättningsföretaget Today Translations annonserar efter en emoji-specialist för att hjälpa dem att möta översättningsutmaningarna som skapats av vad de kallar för "världens snabbast växande språk".
Översättningsföretaget Today Translations i London upptäcker att en efterfrågan uppstått där SMS och digitala textmeddelanden används allt oftare som bevismaterial i rättegångar. Mjukvaran som vanligtvis används för att hjälpa till i översättningar känner inte alltid till de kulturella skillnader som finns i användningen och tolkningen av de uttrycksfulla emojierna och därför lägger företaget ut en jobbannons i november 2016 eftersökandes en emoji-specialist.
Irländske Keith Broni blir den lyckliga som några månader senare anställs av Today Translations som världens första emoji-tolk. Han visas raskt upp på brittisk TV för intervjuer och syns ofta i Youtube-videos förklarandes de olika betydelserna hos emojier.
The Emoji Movie blir historisk i Saudiarabien – men sågas
Sommaren 2017 släpps "The Emoji Movie" på svenska biograferna och slaktas av enig kritikerkåren. I Saudiarabien blir den dessutom den första filmen att visas när landet legaliserar biovisningar igen.
Sony Pictures Animation släpper The Emoji Movie i Sverige den 11 augusti 2017. Filmen slaktas av kritikerkåren med ett nuvarande betygssnitt på 9% på betygssajten Rotten Tomatoes. Publikmässigt tjänar filmen emellertid tillbaka sina pengar med råge. Totalt tjänar filmskaparna 210 miljoner dollar, att jämföra med budgeten på 50 miljoner dollar.
Skådespelare som hörs i filmen är bland andra komikern T.J. Miller, James Corden, Anna Faris och Sir Patrick Stewart som bajs-emojin. I den svenskdubbade versionen kan vi höra artister som Daniel Norberg, Pernilla Wahlgren och Rickard Söderberg i form av de animerade emojierna.
Bioförbud i Saudiarabien
När Saudiarabien i december samma år lyfter ett 35 år gammalt förbud mot biografer i landet så är den första filmen de bestämmer sig för att visa: The Emoji Movie.
Dagen när Google lär sig hur en hamburgare egentligen ska se ut
När en dansk mediaanalytiker anmärker på placeringen av osten på Googles hamburger-emoji utbryter en sådan debatt att självaste VD:n för Google bestämmer sig för att svara på kritiken.
Eftersom det i Unicode-standarden inte finns några detaljerade riktlinjer för hur en emoji måste se ut kan alla företag sätta sin egen prägel på sina emojier. Detta leder ibland till lustiga diskussioner om hur de väljer att designa dem. Vilket sker när den danske mediaanalytikern Thomas Baekdal tweetar en skärmdump av Apples och Googles respektive hamburger-emojier som visar skillnaden på placeringen av osten.
Tweeten kickar igång en debatt om var olika ingredienser på hamburgare bör ligga. Vissa användare poängterar även bristerna hos andra företag, som Apples och Samsungs placering av sallad, samt mängden sesamfrön på Facebooks hamburgerbröd.
Den virala tweeten når till slut uppmärksamheten hos Googles VD Sundar Pichai som, med glimten i ögat, tweetar till svar:
Will drop everything else we are doing and address on Monday:) if folks can agree on the correct way to do this! https://t.co/dXRuZnX1Ag
— Sundar Pichai (@sundarpichai) October 29, 2017
Apple, Microsoft och Google hoppar på vattenpistoltrenden
Efter många fram och tillbaka bestämmer sig slutligen alla större mobiltillverkare och tjänster för att pistol-emojin ska se ut som en leksakspistol, inte en realistisk revolver.
Året är 2013 och nu har alla större tjänster släppt sina egna emojiset - Apple, Google, Microsoft, Samsung men även Facebook och Twitter har designat emojier för just sina plattformar. Det blir då tydligt att en standard inte nödvändigtvis inte har sina kryphål.
Hur Unicode fungerar
I Unicode-standarden som emojier är en del av så finns det inga designregler för hur en emoji ska se ut. Det enda som står är en kod och en väldigt kort beskrivning, t.ex. "Thinking Face". Utifrån det är det upp till tjänsterna själva att välja hur just deras versioner av emojierna ska se ut. En konsekvens av detta är att en emoji kan se olika ut beroende på vilken plattform eller tjänst man använder vilket har orsakat en del missförstånd genom åren, men den emoji som orsakat mest kontrovers är pistol-emojin.
Från början visar alla, förutom Microsoft, emojin som en realistisk pistol eller revolver. Detta ändras när Apple sommaren 2016 meddelar att i uppdateringen iOS 10 till deras iPhone så byter deras pistol-emoji utseende från en realistisk revolver till en vattenpistol. En dag senare bestämmer sig dessutom Microsoft, med sin senaste uppdatering till Windows 10, att ändra utseendet på deras pistol-emoji från en leksakspistol till en realistisk revolver. Detta innebär att om du skickar en vattenpistol från en iPhone så ser en Samsung-användare en realistisk pistol.
Vattenpistolen blir norm
För många är detta mest en lustig misskommunikation men när emojier allt oftare dyker upp rättsfall så börjar allt fler flagga för att det här är ett verkligt problem. En efter en av företagen börjar därför att följa i Apples spår och 2018 blir året då alla större tjänster meddelar att de kommer byta utseende på sina pistol-emojier till vattenpistoler.
Källa: Emojipedia
Twitter ger Sverige en val-emoji
I och med valet i Sverige släpper Twitter en särskild emoji som föreställer en valurna med den svenska flaggan.
Sociala media har blivit plattformen där många ventilerar sina åsikter. Framförallt har tjänsten Twitter tagit plats där de mest högljudda skriver av sig i form av Tweets på upp till 280 tecken. Speciellt pratglatt blir det i och med stora händelser, som valet i Sverige år 2018.
För att göra det enklare att kunna hitta tweets som handlar om valet så släpper Twitter i september det året en egen emoji som är kopplad till några enstaka hashtags.
Med den här emojin vill vi hjälpa människor att uttrycka sina åsikter i samband med valet och komma med ett positivt bidrag inför söndagens val. Vi märker redan hur svenskarna i allt större utsträckning använder Twitter för att uttrycka sina åsikter och dela sina intressen. Den här emojin kommer att göra samtalen ännu mer levande, säger Sinéad McSweeney, Twitters chef för samhällskontakter och kommunikation, i ett pressmeddelande.
Om användare använder sig av hashtaggarna #dinröst, #val2018 eller #valet2018 på Twitter, så kommer inlägget automatiskt att följas av en valurna med en svensk flagga.
Skärmdump från Twitter
Kan emoji bli ett universellt språk?
Röster höjs allt oftare för emoji som ett universellt språk, det nästa steget i mänsklig kommunikation - men vilka tekniska hinder finns för att emoji att verkligen kan uppfylla detta hopp?
Emojier som ser olika ut beroende på vilken tjänst du använder, tomma rutor och bristande representation - problemen som finns med de älskade små figurerna kallas för "emoji fragmentation". Här är några av de hinder som finns för att emoji faktiskt ska kunna vara ett universellt språk.
Unicode är bara en standard, inget krav
Alla emojier finns i det som heter Unicode-standarden. Tack vare den kan olika företag använda samma koder så att om du skickar en emoji från till exempel en Samsung så kommer samma emoji dyka upp på en Iphone. Problemet är dock att det just bara är en standard, det finns inga krav på att ett företag måste använda alla emojier som finns listade. Företagen väljer själva vilka de vill ska finnas i sina tjänster. Vilket är anledningen till att vissa emojier istället syns som tomma rutor eller kryss på vissa plattformar - dessa har helt enkelt inte den emojin i sitt system.
Ett annat problem detta medför är dålig bakåtkompatibilitet. När nya emojier släpps så dyker de upp hos användarna först när tjänsterna släpper uppdateringar till sig där emojierna ingår. Så om man använder en äldre version så saknas dessa emojier. Här nedan är ett exempel på hur sajten Emoji.se ser ut beroende på om man surfar med en dator som har Windows 7 eller MacOS High Sierra:
Emoji.se på Windows 7 (ovan) vs. MacOS High Sierra (nedan)
Samma sajt, samma dag, men helt olika utseenden eftersom Windows 7 inte har alla de senaste emojierna.
Inga designregler, fritt för tjänsterna att utforma dem själva
I Unicode-standarden, som emojier är en del av, så finns det inga designregler för hur en emoji ska se ut. Det enda som står är en kod och en väldigt kort beskrivning, t.ex. "Face With Tears of Joy". Utifrån det är det upp till tjänsterna själva att välja hur just deras representation av emojin ska se ut. En konsekvens av detta är att en emoji kan se olika ut beroende på vilken plattform eller tjänst man använder vilket har orsakat en del missförstånd genom åren när mottagaren ser en annorlunda emoji än vad sändaren tänkte sig.
Ett underhållande exempel är när självaste VD:n för Google kände sig tvungen att svara på varför deras hamburger-emoji såg ut som den gjorde. Det här är ett problem som företagen allt mer inser att de borde göra något åt. Till exempel bestämde sig alla större företag år 2018 för att byta utseende på sina pistol-emojier så att de var mer lika varandra.
Representation
När detta skrivs (februari 2019) finns det 3,019 emojier i Unicode-standarden. Men vilka emojier är det? Vilka normer och stereotyper i samhället speglar dessa? Och vilka är det som inte finns med? Bristen av representation bland emojier är en kritik som Unicode ofta fått och fortfarande får höra. Det är något de kontinuerligt arbetar med.
År 2012 dyker samkönade par upp som emojier och tre år senare även möjlighet att välja olika hudtoner för emojier på människor. Så som Unicode fungerar är att alla kan skicka in förslag på nya emojier. Ideella organisationen Plan International har i flera år försökt få till en mens-emoji medan Apple i början av 2018 skickar in förslag på olika emojier för funktionshinder.
Frågan många dock ställer sig är: det finns redan över 3000 emojier, hur många ska komma till innan det inte längre blir praktiskt att använda emoji-tangentbordet? Om begränsningar måste finnas, hur väljer man vilka som inte ska få vara med?
Alla ska med när "alfabetet" växer
Äntligen blir emojier lite mer inkluderande. När Unicode utökar alfabetet med uttrycksfulla symboler till att innehålla över 3000 emojier så är några av nykomlingarna symboler för funktionshindrade, menstruation och etniskt representerade par.
Unicode har länge fått kritik för att inte ha inkluderande emojier, länge saknades t.ex. olika hudtoner och symboler för samkönade par. Därför är det inte så konstigt när detta släpp framförallt innehåller emojier som rör just representation. Från och med nu går det exempelvis att skapa hålla hand-emojier där paret är av olika etnicitet och/eller kön.
Funktionshinder och menstruation
Alla kan föreslå nya emojier till Unicode och för ett par år sedan höll den ideella organisationen Plan International en omröstning för att ge förslag på en emoji som skulle representera menstruation. Unicode röstade ned det vinnande förslaget, istället kommer kompromissen i år i form av en emoji föreställandes en droppe blod.
På samma sätt föreslog Apple ifjol ett antal emojier som skulle kunna användas för att representera olika former av funktionshinder. Dessa införlivas nu officiellt och föreställer bl.a. en ledhund, teckenspråk och en person i rullstol.
Förutom att emojier blivit mer inkluderande så har vi också fått lite andra nya symboler att skicka varandra, som sengångare, falafel, våffla, skunk och en sari.
Över 3000 emojier
I och med uppdateringen så finns det idag (februari 2019) 3,019 emojier i standarden. Men det betyder inte vi får tillgång till dem direkt. Det är upp till företag som Apple, Google och Facebook att lägga till dem själva i sina tjänster, vilket oftast sker på hösten.
Sveriges första emoji-bok ges ut
I boken "Emoji – en historia om känslor, bajs och ett gult leende" spårar han emojins ursprung och söker svaret på hur de små japanska ikonerna på så kort tid lyckats bli en självklar del av våra liv.
På självaste emoji-dagen 17 juli 2020 släpps den första boken på svenska som avhandlar ämnet emojis. Boken är skriven av Daniel Hånberg Alonso som också är curator för emoji-utställningen på Internetmuseum. I boken "Emoji – en historia om känslor, bajs och ett gult leende" spårar han emojins ursprung och söker svaret på hur de små japanska ikonerna på så kort tid lyckats bli en självklar del av våra liv.
Emojier – ett nytt världsspråk?
Emojierna fortsätter att spridas över världen. De blir föremål för domstolars tolkningar och enas som en världsstandard under Unicode. Också i Sverige blir bildsymbolerna alltmer självklara och för varje ny systemuppdatering i mobilen kommer nya emojier.
Vissa beskriver det som nästa steg i människans språkliga utveckling, andra menar att de fördärvar språket. Klart är att det finns något med emojierna som vi människor inte kan motstå. I dag används de av i stort sett alla internetanvändare på ett eller annat sätt.
I boken tas läsaren med på en resa som börjar i antikens Turkiet och går via rymdkapplöpning, en kvinnlig radiolegend, acid house och antikapitalistiska serietecknare till japanska tonårstjejer och datornördar. Det är en historia om människans kreativitet och vårt ständiga behov av att uttrycka oss.
Från japansk kuriosa till universellt språk
Se Daniel Hånberg Alonsos föreläsning "Emoji – från japansk kuriosa till universellt språk".
