.FILE 2G 3G 4G 5G
BBS-lagen
1998

Spionanklagelse leder till ny nätlag

Får man verkligen skriva på nätet att någon är en sovjetisk agent? Anklagelsen blir grunden för en ny svensk lag om hur vi för oss på internet.

1978 skapar Jakob Pamle och Torgny Tolerius på uppdrag av Försvarets forskningsanstalt KOM-systemet, ett tidigt socialt nätverk. Tanken är att underlätta internkommunikation när en avdelning av kontoret ska flytta till en annan del av landet, men KOM-systemet blir snabbt mer av en social knytpunkt för datorintresserade där allt från datorstandarder till jämställdhet och kärnkraft diskuterades. Det är här som framtidsforskaren Eskil Block 1985 antyder att dokumentärfilmaren Maj Wechselmann är KGB-agent. Påståendet upprör henne, och hon polisanmäler Block för förtal.

Men vem är egentligen ansvarig för vad som har sagts? Block eller systemoperatören Jacob Palme?

Tingsrätten konstaterar att KOM-systemet är en relativt ny form "för utbyte av tankar och upplysningar inför en större krets människor", och man konstaterar att den ej omfattas "av någon särskild rättslig reglering till böter". Block blir den första i Sverige att ställas till svars för uppgifter spridda genom ett elektroniskt medium. Tingsrätten skriver:

"KOM-systemet är ett skriftligt medium men med den skillnaden gentemot t ex en tidning att flera uttalanden kan växlas mellan olika deltagare under kort tid liknande en muntlig debatt. Den principiellt viktiga skillnaden föreligger också att för KOM-systemet finns inte någon ansvarig utgivare utan var och en ansvarar för sina uttalanden."

Fallet leder vidare till diskussioner om en ny lag, för att reglera tonen på nätet.

1998 kommer till sist lagen om elektroniska anslagstavlor, den så kallade BBS-lagen som gör klart att det är den som tillhandahåller ett forum som ska hålla koll på vad som skrivs, och även ta bort inlägg som strider mot lagen. Lagen gäller då inte längre bara BBS:er utan även bloggar och den svenska webben i stort. Den kommer dock inte att användas mer än vid ett fåtal tillfällen – senast en administratör på en Facebookgrupp, som inte tagit bort rasistiska kommentarer i tid.

Lagen gäller däremot inte forum som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen YGL, som till exempel tidningar med ansvarig utgivare.

false
-