.FILE 2G 3G 4G 5G
1996

Östen Frånberg hejdade "internetverket" och skapade Internetstiftelsen

1996 har staten ett gyllene läge att skapa "internetverket". Men istället förblir nätet privat, genom Internetstiftelsen och Netnod. Internetmuseum har träffat Östen Frånberg, som haft ett finger med överallt i det stora spelet om internet i Sverige.

Och inte nog med det – som 75-åring leder han utvecklingen för sakernas internet.

1977 står Östen Frånberg inför ett val som kommer att få stor betydelse för internet i Sverige. Men vid tiden är det inte självklart.

Han är 35 år gammal, har studerat artificiell intelligens på Boston University, men ska nu flytta hem med fru och tre barn. Han väljer mellan tre jobb: som matematiklärare på Linköpings universitet, som IT-konsult, eller att använda AI-kunskaperna för telefonväxlar på Ericsson i Stockholm.

– Det var ett svårt beslut rent yrkesmässigt, för helst hade jag nog fortsatt studera. Men ekonomiskt och andra skäl gjorde att jag valde Ericsson. Jag hade ett hus i Järfälla på den tiden.

Beslutet kommer att få konsekvenser för internet i Sverige. Som Ericsson-chef blir Östen Frånberg ansvarig för TCP/IP på företaget. Tekniken ses som en angelägenhet för dataavdelningen och har inte med telefoner att göra. Och under andra halvan av 1980-talet används det framförallt för internkommunikation. Men är också en naturlig koppling externt, bland annat för mejl. Östen är med och köper in Ciscoroutrar och skapar ett av de första internetnäten som Ericsson skaffar.

Vid den tiden tvingas företaget "åka snålskjuts" på KTH, som är navet för det svenska internet. Det håller inte i längden.

Vanligt folk kan börja surfa
I slutet av 1980-talet samlas ett antal privata internetanvändare för ett möte. Gruppen kallar sig Basnät 90. Bland annat deltar SICS, Ericsson i form av Östen Frånberg, Staffan Hagnell och Torbjörn Carlsson deltar, liksom Peter Löthberg.

– Vi säger att om industrin ska använda internet mer än i dag måste man bygga att privat internet-nät. Det går ganska fort. På tre månader gör vi en specifikation på hur ett kommersiellt internetnät ska se ut. Peter Löthberg är drivande, han tar specifikationen och kontaktar Telia. Han vår ett nej från dem. Då går han till Tele 2. Det var så som Swipnet startade 1990-1991.

Redan på tiden i Boston hade Östen Frånberg kommit i kontakt med Arpanet och paketförmedling. Han hade också tidig kontakt med Björn Eriksen som länge styrde Sveriges domännamn. Samtidigt är han ingen toppchef på Ericsson. Så varför är det han som representerar Ericsson här?

– De såg det som en datafråga.

Kopplingen mellan internet och telefonen är glasklar i dag? Men hur var det då?
– På den tiden var det dataavdelningen som skötte frågan. Hur man tog in och skickade e-post till medarbetare på Ericsson. Det var inget konstigt för Ericssons ledning att dataavdelningen skötte sitt jobb.

Såg du den kopplingen?
– Jag såg att det fanns en effektivitet i TCP/IP. Webben fanns ju inte på den tiden. Från början var internet bara en transportmekanism.

urkund1
IIS urkund, från 1997. Sida 1. Klicka för stor bild.
stiftelseurkund2
Sida 2. Klicka för stor bild.

ISOC-SE bildas – och IIS
1992 träffar Östen Frånberg mannen som kallats för "internets fader": Vint Cerf. Nästa gång de träffas, 1996, ställer Vint frågan om inte Sverige borde ha en lokalavdelning av Internet Society. Sagt och gjort – Östen är med och startar ISOC-SE, där han blir ordförande på ideell basis. I samma veva diskuteras hur Sveriges internet ska organiseras. Björn Eriksen har fram till nu skött all domänhantering på egen hand – sammanlagt 50 000 stycken! Nu är det dags att skapa en mer robust lösning. Som en myndighet? Eller en stiftelse?

Östen Frånberg är med i den statliga utredningen om internet i Sverige. De föreslår det som blir Internetstiftelsen (som redan startats av ISOC-SE) och Netnod. Men varför blir nätet aldrig statligt? Varför inget "internetverk"?

– Det var så här att internetutredningen skulle ta reda på hur internet såg ut och fungerade i Sverige. Den tittade på vad som redan fanns. De gjorde en kartläggning av läget och tryckte en tjock rapport. Den gick från myndigheten som var statskontoret till näringsdepartementet, och de skickade ut den på remiss. Vi åkte runt, jag var en del i utredningen, och berättade om vad det betydde, säger Östen Frånberg och fortsätter:

– Men efter något halvår började det komma synpunkter på att .se är Sverige och riksklenoder. Hur kommer det sig att en privat stiftelse äger .se? Det borde vara näringsdepartementet. Då förklarade vi att det är något som Icann delegerat till Björn Eriksen. Det är en helt privat fråga. Det är en telefonkatalog, och det finns många privata telefonkataloger. Men alla tyckte inte det.

Internetstiftelsen med Östen Frånberg som ordförande, fick då en breddad styrelse med Konsumentverket, LO och Bankföreningen och ett antal andra organisationer.

Hade Internetmuseum (som drivs av Internetstiftelsen) funnits om internet vore statligt?
– Jag tror inte det. Överskottet som kommer från domännamnsanvändningen ska användas för att främja internets utveckling. Jag och sex andra personer skrev på den urkunden. Och den styr vad Internetstiftelsen ska göra. Vi ville inte att pengarna bara skulle användas för drift, för att göra saker som Internetdagarna, Internetmuseum, hjälpen i skolan och allt det andra.

Fortsätter som internetmakthavare
I slutet av 1990-talet blir Östen Frånberg en internettungviktare. Bland annat på Kungliga Vetenskapsakademin, och som deltagare i ISOC:s internationella styrelse. 2006 lämnar han ordförandeposten i Internetstiftelsen. Men det innebär inte slutet för hans internetkarriär. När intervjun med Internetmuseum görs år 2016 är Östen Frånberg, nu 75 år gammal, drivande i utvecklingen av Internet of Things i Sverige, ett uppdrag som kräver mycket resande med kolleger över världen.

– Det som jag är förtjust i är att kunna se utvecklingen. Det är det nya. Det innovativa. Det är intressant för mig. Hur kan man ta det som finns och kombinera med andra idéer och få något nytt? Internet of Things är just det. Koppla robotar, till gräsklippare och lite AI. Och det är precis det som företag som Husqvarna gör. Sånt är fascinerande.

– Med AI kommer man att kunna lösa många av de rutinjobb som finns i dag. Däremot tror jag att människorna kommer att fortsätta vara dem som är innovativa. Det löser man inte med AI.

false
-