.FILE 2G 3G 4G 5G
Introduktion

Vad är bredband? En introduktion till utställningen

Sedan tidigt 2000-tal då bredband introducerades på den svenska marknaden har vi konsumenter kunnat åtnjuta allt högre hastigheter och därmed ett sömlösare digitalt liv samt ett ständigt flöde av nya tjänster. 

Vad vi gör med vår dator eller mobiltelefon – våra digitala vanor – är tätt sammankopplat med kapaciteten på vår bredbandsuppkoppling. Många minns nog tiden före bredband, då vi kopplade upp oss med uppringt modem – hur det kunde ta flera minuter bara att visa ett foto. Ännu fler kanske kommer ihåg hur det, när mobilsurf introducerades i Sverige, fanns gränser för hur mycket datamängd du kunde använda. Något som resulterade i att man som konsument var tvungen att tänka sig för innan man ägnade sig åt dataslukande aktiviteter som att till exempel titta på film. En verklighet som idag känns avlägsen.

Under tioårsspannet 2008–2017 mångdubblades hastigheten för uppkopplingar i Sverige. Från 13 Mbit/s 2008 till 86 Mbit/s 2017 enligt en rapport från Bredbandskollen.


Men vad är bredband då? Det finns faktiskt ingen fast definition utan begreppet bredband är ett samlingsnamn för olika tekniker för att snabbt överföra data. Vilka hastigheter som ska vara uppfyllda för att en anslutning ska räknas som bredband har också ändrats allt eftersom utvecklingen gått framåt.

Bredband är inte teknikbundet utan går att få på många olika sätt, till exempel via:

• telefonledningen
• kabel-tv
• mobilnätet
• elnätet
• fiber
• radiolänk
• satellit

Ordet bredband börjar användas i internetsammanhang i slutet på 1990-talet för att beskriva fasta, snabba uppkopplingar som alltid är igång – detta i kontrast till de tidigare uppringda förbindelserna med modem.

Till en början används det vanliga telefonnätet, något som möjliggörs av DSL-tekniken, utvecklad av mannen som kallas bredbandets fader, John Cioffi. Redan 1996 är boende i Ängelholm de första i Sverige att få möjlighet att koppla upp sig med bredband. Startskottet för utbyggnaden i Sverige blir dock när Bredbandsbolaget och HSB 1999 landar ett avtal som ger 350 000 kunder tillgång till bredband.

Att gå från uppringt internet via modem där hushållen betalade per minut till en bredbandsanslutning där man betalar ett fast månadspris med obegränsad tillgång medför att användningen av internet i Sverige ökar kraftigt. Till exempel visar statistik från undersökningen Svenskarna och internet från 2008 att andelen svenskar som dagligen använde internet ökade från 24 till 58 procent på fem år, samtidigt som även den sammanlagda tiden ökade kraftigt.

Parallellt med utbyggnaden av bredband via telefon- och kabel-tv-näten påbörjas utbyggnaden av fibernät i Sverige, pådrivet av Sveriges många stadsnät. De fiberoptiska kablarna möjliggör långt högre hastigheter än de andra teknikerna. Nackdelen är att kablar måste grävas ner över hela landet, vilket tar tid. Fiberbaserade stamnät var förvisso inget nytt utan hade använts under många år av universitet och storföretag, men vad som nu som behövde göras var att bygga "påfartsleder till de digitala motorvägarna", för att använda ett av den tidens populära uttryck. 2010 har 12 procent av svenskarna tillgång till fiber, tio år senare var motsvarande siffra 63 procent.

2020 sätter australiensiska forskare världsrekord i internethastighet i en fiberkabel med hjälp av en ny teknik. Ännu snabbare hastigheter tros dock kunna uppnås när satellitnät i rymden snart kommer att kunna erbjuda uppkoppling till jordens alla hörn – detta eftersom det i rymden, till skillnad från i kablarna på jorden, inte finns något som bromsar överföringen.

Bredbandshastighet anges oftast i bitar per sekund, bps. "Bit" är grundenheten för digital information och betecknas i datorspråk som 1 eller 0. Ibland talas det också i bredbandssammanhang om "bytes", där 1 byte består av en kombination av 8 bitar.

Internethastighet mäts genom att identifiera hur många bitar – alltså mängd information – som överförs under en viss tid. Ju större mängd – desto snabbare uppkoppling. Jämför det med hur vattentryck  i kranen funkar och tänk på varje "bit" som en droppe vatten. Precis som att ett högre vattentryck kommer att ge fler droppar vatten ur kranen på kortare tid, kommer en snabbare internetanslutning att kunna leverera fler bitar på kortare tid.

Antalet bitar som överförs på en enda sekund är nästan alltid över 1000. Vanlig praxis är att uttrycka de stora siffrorna med hjälp av prefixen:

• kilo för 1000 (kbit)
• mega för 1 miljon (Mbit)
• giga för 1 miljard (Gbit)

De hastigheter som marknadsförs av operatörerna är oftast den maxkapacitet som uppkopplingen har – bandbredden. Det är dock sällan som den faktiska hastigheten hemma i bostaden kommer i närheten av detta. Det kan bero på många olika saker – både hur det ser ut i hemmamiljön eller på vad som händer i näten. Vill du mäta vilken uppkoppling du har på ditt fasta eller mobila bredband kan du använda Bredbandskollen. Det är ett mätverktyg som lanseras av Internetstiftelsen 2007. Vid tiden är missnöjet över bredbandsoperatörerna och vad de levererar stort bland de svenska konsumenterna. Tjänsten blir snabbt populär och leder till förändring av hur operatörerna marknadsför sina produkter.

I takt med att samhället digitaliseras har tillgången till en bra uppkoppling också kommit att bli allt mer av en demokratifråga. För att kunna ta del av samhällets tjänster krävs i allt större utsträckning en digital närvaro.

Politiker tar därför med jämna mellanrum fram visioner och mål för tillgången på bredband där är det övergripande målet att alla i Sverige senast 2025 ska ha tillgång till snabbt bredband.

false
-