Alla illustrationer i det här inlägget är licenserade under Creative Commons, CC-BY. Illustratör: Jesper Wallerborg

Sammanfattningen: Den stora berättelsen om internets historia

Det börjar med ett LO. Egentligen ska datorn på universitetet UCLA i Kalifornien skicka iväg kommandot LOGIN, men mottagardatorn kraschar redan efter två bokstäver. Nederlaget till trots är datumet 29 oktober 1969 historiskt. Datorer har nu börjat prata med varandra och det första embryot till internet är ett faktum.

firstMessege
Nätverket som börjar byggas heter Arpanet och utvecklas av det amerikanska försvaret. Idén kläcktes redan 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett ”intergalaktiskt nätverk”. Tanken då var att konstruera ett decentraliserat och säkert nät som inte kunde slås ut av Sovjetunionen (de har faktiskt en liknande idé, men den blir aldrig av).

Idén blir alltså Arpanet 1969, och 1971 skickas det första e-postmeddelandet.

NodNorgeMen det är först 1973 som ordet internet dyker upp. Det förekommer i samband med att nätet blir internationellt. 15 juni kopplas en dator i Norge upp – via en markstation i Tanum, Bohuslän ­– med Arpanet i USA. Storbritannien får en uppkoppling månaden därpå. Nätet börjar växa.

För svensk del är KOM-systemet centralt i internethistorien. 1978 utvecklas det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. Det är en BBS, lite som ett klotterplank via telefonnätet, där tusentals användare kan koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, men också spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kan användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.

80-talet – en andra ”födelse”

Battle of internetDatumet för internets födelse varierar ibland beroende på vem som svarar. Vissa anser att det är 1 januari 1983, då Arpanet går över från tvåvägskommunikation med NCP till det mer flexibla protokollet TCP/IP. Det är ett system som fungerar lite som Posten – meddelandena skickas vidare utan att innehållet kontrolleras – det går snabbt, men det finns ingen garanti att allt kommer fram. Nu får vi IP-nummer, exakta platsangivelser på internet. Varje apparat som kopplas upp direkt mot internet (till exempel din router) har ett unikt – det är det som gör att att datorerna hittar rätt när de kommunicerar med varandra. Systemet är fortfarande det som gäller på nätet.

Men det finns länge en hård konkurrent. ”Slaget om internet” pågår under 80-talet och början av 90-talet eftersom Televerken i Europa föredrar det så kallade X.25-systemet, som förutom att vara säkert låter myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige heter Televerkets system för detta Datapak. Numera används systemet på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis där du drar ditt kontokort och i uttagsautomater.


7:e april 1983 tas det första ”riktiga” e-postmeddelandet emot i Sverige, av pionjären Björn Eriksen, som kommer att bli en förgrundsgestalt för internetutvecklingen i Sverige. Några år senare blir han även den som bokar upp den svenska toppdomänen .se (mer om det senare).

Ulf BiltingPå försommaren 1984 får Sverige en första nod i internet, genom forskningsassistenten Ulf Bilting på Chalmers i Göteborg kopplar upp en dator till Internet.

För svensk del handlar internets utveckling under 1980-talet främst om universiteten. Via Sunet kopplas de svenska lärosätena ihop i ett nätverk, som låter forskare och studenter kommunicera digitalt med varandra och bland annat skicka meddelanden och dokument. Efter det kopplas även de nordiska universitetsnäten ihop till Nordunet, och i december 1988 får de nordiska universiteten en lina till Princeton i New York. I och med detta får studenter och forskare nu tillgång till det internationella internet på riktigt.

Vanliga svenskar utanför universitetsväsendet får fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nås via vanlig telefon och har ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången, man fick turas om. Ofta står de hemma hos den som äger BBS:en, kanske i vardagsrummet eller i sovrummet. Med hjälp av systemet lär man känna andra människor, som bor på andra platser i landet, eller rentav utomlands.

90-talet – när webben slår igenom

Tim Berners-LeeWebben – world wide web – blir verklighet först 1990 när Tim Berners-Lee skapar systemet med adresser, URL:er, och länkar, så att olika dokument plötsligt sitter ihop som ett nät. Dessutom är det fritt och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den allra första webbplatsen lanseras 1991 för forskningscentrumet CERN i Schweiz, och finns fortfarande kvar.

Året därpå kan företag och vanliga svenskar börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbeckssfären, blir den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrar X.25-tekniken och tackar nej.

mosaicParallellt med webben finns också det mer mappliknande systemet Gopher, som många tror kommer att bli framtidens surfredskap. Men det systemet förlorar kampen mot www 1993 när webbläsaren Mosaic lanseras. I och med den kan man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter som bara visat text.

Nu tar det fart på allvar.

För svenskt vidkommande blir 1994 ett nyckelår i utvecklingen. Inte bara mejlar Carl Bildt med Bill Clinton (som första regeringschefer i världen). Samma år lägger staten en miljard till nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. IT-kommissionen bildas, ger ut rapporten ”Vingar åt människans förmåga” och sjösätter en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. Och valresultatet skickas för första gången ut via e-post. Med anledning av det skaffar många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först är Aftonbladet.

Samma år startar 20-årige Ragnar Lönn internetleverantören Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Ragnar växt upp). Han riktar sig till privatpersoner (och hoppas på 400 betalande kunder) och får vanligt folk att börja surfa i större antal. Till en början finns verksamheten under ett hett plåttak på förlaget Semics kontor där Ragnar startar om modem för hand. Men med tiden växer verksamheten betydligt.

dotcomVid det här laget börjar internet bli ett modeord. Alla företagsledare vill ha en @-adress på sina visitkort. Det tycker också upp ett nytt fenomen: webbyrån. De anställda på dessa företag är ofta unga självlärda killar. Nidbilden av dem är att de bor på kontoret och lever rockstjärneliv, vilket i vissa fall också stämmer.

1995 dras en ny kabel över Atlanten. Förbindelsen är 34 Mbit/s, vilket ökar den svenska kapaciteten avsevärt. Nu går det lika snabbt att kliva över Atlanten, som att ta sig till en dator vid den egna högskolan, konstaterar Sunet i sitt veckobrev från året. Det är vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen. Tidigare rekordet är på 6 Mbit/s.

Samma år startar även en punktidning sin första hemsida. Magasinet heter Flashback och på nätet kan läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startas det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag.

altavistaTelia lanserar i samma veva en sajt som ska få användarna att ägna mer tid på internet. Allt ska finnas på Passagen, som är en så kallad portal – ett modeord vid tiden.

I Kalifornien ser en sökmotor nu dagens ljus. Den heter Altavista och söker av nätet automatiskt. Sajten som förenklar att hitta innehåll på webben kommer att dominera totalt under flera år.

Annica TigerUnder dessa år exploderar mängden hemsidor på nätet. 1996 blir ett internetabonnemang årets julklapp i Sverige och många användare besöker Annica Tigers HTML-skola för att lära sig hur man själv tar plats på www. Och om man inte orkar det kan man skapa ett konto på nya svenska sajten Stajlplejs (sedermera Lunarstorm), där användarna har egna krypin. Hemsidan är en av världens allra första sociala nätverk och slår stort i Sverige, men utlandslanseringen går knackigt.

Fram till 1997 har Björn Eriksen (ja, han med första e-posten) själv skött registreringen av alla .se-domäner i Sverige. Den som till exempel registrerar www.abba.se måste först gå via Björn, som på fritiden administrerar alltsammans från soffan i sin källare. Möjligheten att få ett eget .se-domännamn är dock förbehållen företag och organisationer, privatpersoner göre sig icke besvär. En utredning föreslår nu att en stiftelse tar över sysslan och 8 oktober skriver Björn Eriksen över ansvaret till nystartade Stiftelsen för internetinfrastruktur (som numera heter Internetstiftelsen i Sverige och som också är de som driver Internetmuseum).

HemPC1998 bestämmer regeringen att den som skaffar en persondator hemma kan få göra avdrag för den, ett beslut som innebär en revolution för pc-försäljningen. Och därmed får många svenska hushåll sin första dator – så klart med internetanslutning.

Jonas BirgerssonVisionerna är vid denna tid stora även bland företagare och investerare. Alla vill ha en del av framtidens värld, vilket inte minst märks på börserna. It-bolag som Framfab, Icon Medialab och Spray går i bräschen för utvecklingen. Jonas Birgersson, vd för Framfab, kallas ”Bredbandsjesus” och symboliserar en ny typ av företagsledare med sin löftesrika retorik och karaktäristiska fiberpälströja.

Smeknamnet kommer sig av att Birgersson gång efter annan betonar vikten av skapa ett fibernät över hela Sverige, en 00-talets motsvarighet till 1800-talets järnvägsutbyggnad. 1999 startas Bredbandsbolaget, som samma dag meddelar att HSB:s 350 000 bostadsrätter ska kopplas upp med bredband. Nu ska surfandet, som hittills skett via sega modem över tunna telefontrådar, bli blixtsnabbt.

00-talet ­– från it-bubbla till smarta telefoner

milleniebuggen2000 är ett magiskt årtal, men det får också många it-chefer att bli en smula oroliga. Räddningstjänsten står också på tå vid årsskiftet, men den så kallade millenniebuggen blir det nästan inget med. Mycket tack vare att problemet, att de tvåsiffriga systemen trott att året efter 1999 är 1900, hinner lösas i tid runt om i världen. Däremot slutar alla taxametrar på Taxi Åmål att fungera.

Något annat som upphör är investerarnas framtidstro. 6 mars 2000 börjar plötsligt börsen att backa. I princip har framtidstron varit ohejdad sedan webbläsaren Netscapes börsintroduktion på Nasdaq fem år tidigare, nu ställs krav på faktiska resultat. Fallet blir enormt världen över. Ett tag innan fallet står Ericsson för nästan 40 procent av Stockholmsbörsens samlade värde (1 800 miljarder kronor). På två och ett halvt år rasar mobiljättens börskurs från 826 kronor till 16,85 kronor.

DotComKraschListan över bolag som dras med i fallet är lång. E-handelssajterna Boo.com och Letsbuyit.com är två. Och i och med raset förlorar mängder av småsparare många miljarder kronor, vilket får många att prata om en IT-bubbla. Andra hävdar att det snarare är fråga om en spekulationsbubbla, för utvecklingen hejdas inte.

Snart överförs funktion efter funktion till internet. Uppslagsverken skrivs plötsligt av användarna, från 2001 på Wikipedia och svenska Susning.nu, som i många år är större än den amerikanska tjänstens svenskspråkiga upplaga.

Inte bara uppslagsverken flyttar ut på webben. Spelandet blir nu i allt större grad nätbaserad. Sverige ligger i framkant och når når stora framgångar i Counter Strike-tävlingarna runt om i världen. År 2001 vinner Ninjas in pyjamas de första världsmästerskapen. Under kommande decennier byter klanen laguppställning vid flera tillfällen, men fortsätter att vara framgångsrik.

Musiken blir också digital. MP3-formatet kommer att slå ut cd-skivan. Svensken Niklas Zennström skapar fildelningstjänsten Kazaa som ihop med Napster gäckar musikbranschen då filerna gratis kan delas mellan användarna. Piratbyrån och Antipiratbyrån grundas. Liksom svenska bittorrentsajten The Pirate Bay, där man även kan ladda ner filmer, datorprogram och spel. Lagstiftarna hänger inte med i utvecklingen. Fildelningen är länge laglig.PBvsTPB

Niklas Zennstrom2003 flyttar en del av telefonin också till nätet, genom Niklas Zennströms tjänst Skype, som snart köps upp av auktionssajten (en företeelse som nätet också tar över) Ebay för miljardbelopp. Utrikessamtal blir gratis.

Internet börjar bli så pass populärt och införlivas i så många produkter att IP-adresserna (alltså de unika sifferkombinationer som gör att uppkopplade enheter kan identifiera och prata med varandra) börjar ta slut. Det system som används tillåter exakt 4 294 967 296 unika adresser. Under 2004 lanseras IPv6 som en möjlig ersättare. Ännu (2016) har systemet inte behövt rullas ut på allvar, men när det är dags lär det räcka ett tag, med 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 olika adresser. 340 sextiljoner, alltså!

Under mitten av 00-talet börjar många prata om vad de kallar för web 2.0. Det är när webben börjar bygga på interaktion och samarbete snarare än statiska hemsidor. Youtube startas 2005. Twitter 2006 då också Facebook slår igenom i Sverige. Samtliga sajter bygger på användarnas material. Något som svenskarna redan tidigare varit duktiga på (på sociala nätverk som Lunarstorm och Skunk), men som nu blir globalt.

Under samma tid boomar fenomenet blogg. Plötsligt behöver du inte vara journalist eller författare för att kunna nå ut med dina åsikter. Det kan du enkelt klara av med en egen blogg. En av pionjärerna heter Isabella Löwengrip som med bloggen Blondinbella blir affischnamnet för hela mediet i Sverige.

Fildelning och integritet på nätet blir en allt viktigare fråga, i synnerhet för de unga vuxna som vuxit upp med nätets obegränsade möjligheter. 2006 startas Piratpartiet, som kommer att röstas in i EU-parlamentet (med 7,1 procent av rösterna). Paradoxalt nog lanseras samma år en tjänst som i Sverige kommer att ta död på fildelningen av musik: streamingtjänsten Spotify, av då 23-årige Daniel Ek och Tradedoublergrundaren Martin Lorentzon.iPhone

När Apples grundare Steve Jobs 2007 ska presentera en ny produkt har snacket redan gått länge – det ska vara en telefon. Och mycket riktigt är det en mobiltelefon, men av ett annat slag än vad vi varit vana vid. Iphone är mer som en dator, med pekskärm. Programmen laddas ner från App store. Den smarta telefonen kommer att förändra allt, precis som Steve Jobs påstår. Kartan ritas snabbt om.

Decenniet avslutas med en dom. 2009 döms grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay, som enligt dem själva ett tag stått för 40 procent av världens internettrafik, till fängelse. Men hemsidan lever vidare. Även om fildelningen försiktigt börjar minska, tack vare framgångsrika lagliga alternativ.

10-talet ­– flöden, SVT Play och Islamiska staten

Det är 10-tal och att använda internet är något som så gott som alla svenskar ägnar sig åt. 92 procent av befolkningen använder nätet 2010. Vid det här laget är många av oss beroende av flöden. Några från Facebook, andra från mikrobloggen Twitter och ytterligare några börjar använda bildflödestjänsten Instagram som startar under 2010.

Mängden information ökar i sådan grad att användarna måste börja sålla bland innehållet. Det pratas om ”filterbubblor”, när informationen plötsligt blir skräddarsydd för var och en, och där det enkelt går att bortse från sådant som inte passar ens egna åsikter.

streamingUnder 10-talet börjar svenskarna i hög grad titta på film genom tjänster som Netflix, HBO Nordic, Viaplay och SVT Play. Att spela över nätet är som bekant vardagsmat sedan 80-talet. Ett spel som kommer att slå igenom stort heter Minecraft. Det lanseras för köp 2011, och är skapat av svensken Markus ”Notch” Persson från Norsborg. I spelet kan användaren bygga egna världar i ett lego-likt gränssnitt. ”Notch” säljer några år senare företaget till Microsoft och blir multimiljardär.

Och när sommar-OS äger rum i London 2012 står en viss Tim Berners-Lee, numera Sir, i fokus under invigningen, bland celebriteter som drottning Elizabeth och Paul McCartney. Webbens skapare får till sist ett brett erkännande.

darknetDet finns också internetfenomen som inte bara är till det allmännas bästa. På Darknet, en hemlig skuggsida av internet, finns såväl aktivister som droghandlare. Extremistiska grupperingen Islamiska Staten använder nätet för att sprida skräckpropaganda, rekrytera medlemmar från hela världen och för att synkronisera terrordåd. Samtidigt försöker många stater, likt Kina, ta kommandot över internet och strypa den fria informationsspridningen.

Edward SnowdenInte bara diktaturer försöker hålla koll på flödena. Även USA har i åratal haft ett omfattande spaningssystem på nätet, något som avslöjas av visselblåsaren Edward Snowden 2013. Han tilldelas året därpå Right Livelihood Award och tillbringar sin tid i politisk asyl i Moskva. Säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder blir samma år första svensk i Internet hall of fame.

Samtidigt oroar sig många för att de stora företagen som i allt högre omfattning dominerar internet, så som Google, Apple och Facebook, ska försöka låsa in användarna på sina egna plattformar. Ett initiativ för att utreda nätets framtida styrning startas 2014 och heter The Global Commission on Internet Governance. Förre svenske utrikesministern Carl Bildt leder arbetet.

4 december 2014 invigs Sveriges Internetmuseum.

Alla illustrationer i det här inlägget är licenserade under Creative Commons, licens CC-BY. Illustratör: Jesper Wallerborg. Texten är skriven av Jörgen Löwenfeldt.

Resan tillbaka till internets begynnelse börjar nu på allvar.InternetMuseum

Kommentarer

  • Matti Rendahl skriver:

    Tycker ni slarvar över universitetens roll i den svenska historian, åtminstonde Peter Löthberg borde nämnas i samband med Sunet/Nordunet och den första linan till NFSNET. Utan honom hade vi legat långt efter resten av världen! Denna text är kul och anekdotisk, men vill man läsa mer om från början till (nästan nu) så kolla https://isoc.se/wp-content/uploads/2016/02/De-byggde-Internet_2009_inlaga_webb.pdf (som tyvärr inte ens refereras i Wikipedias ”Internets historia i Sverige” som väl denna sammanfattning i stort bygger på? Och som sökning inte heller hittar på Internetmuseum?)

    (Jag erkänner gladeligen att jag är part i målet 🙂

    • Jörgen, Internetmuseum skriver:

      Hej Matti! Den här texten fungerar som en introduktion till ämnet, och ska inte läsas som en heltäckande bild av historien. Snarare som en intresseväckare – det finns ju länkar här och var för vidare läsning.

      På Internetmuseum förekommer SUNET och KTHNOC på många håll, t.ex. bland våra Internetpionjärer (där du själv nämns i flera intervjuer). Jag rekommenderar alla att ta del av dessa – de utgör kärnan i våra samlingar.

      Sammanfattningen bygger på Internetmuseums övriga material, som i sin tur bygger på en mängd olika källor, bland annat praktverket ”De byggde internet”. Peter Löthberg är heller inte glömd, snarare upptagen. Hans roll diskuteras också flitigt av olika pionjärer, dessvärre har vi inte lyckats få till ett möte. Än, hoppas jag! 🙂

      Ha det fint och tack för ditt bidrag till den svenska internethistorien!

  • Rebecca skriver:

    Tycker att det saknas både datum för när inlägget blev publicerat (så att man kan referera till det som källa) författare, samt länkar till var ni fick informationen för källkritik. Om ert mål ska vara att framföra korrekt information för historien om internet så måste ni framför allt fixa dessa problem annars är inte informationen trovärdig

    • Jörgen, Internetmuseum skriver:

      Hej Rebecca! Vettiga synpunkter, tycker jag. Jag ska försöka svara så gott jag kan. Först och främst: texten lades ut 14 april 2016. Sedan när det gäller källor. Informationen kommer från punkter från Internetmuseums andra utställningar, och vi har försökt att länka så gott vi kunnat (på originalsidorna finns källor). Texten är framförallt tänkt som en introduktion till ämnet, lite av en best-of-internetmuseum, snarare än att fungera som ett uppslagsverk. Vi tycker förstås, som du, att källkritik är A och O i nätsammanhang.

  • Ja, bra text. Eventuellt vill ni titta över stavningen på Letsbuyit. 😉

  • Mats Wolving skriver:

    Intressant och bra text. Det finns dock en liten faktaglitch: iPhone lanserades 2007 och inte 2008, som texten påstår.

  • Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    *

    *